Title: Zeniths Kokbok - En samling recept för användning av Zeniths margarin
Author: Borgh, Anna
Language: Swedish
As this book started as an ASCII text book there are no pictures available.


*** Start of this LibraryBlog Digital Book "Zeniths Kokbok - En samling recept för användning av Zeniths margarin" ***


                             Zeniths Kokbok

                          EN SAMLING RECEPT FÖR
                              ANVÄNDNING AF
                          _=ZENITHS MARGARIN=_
                         UTARBETADE OCH SAMLADE
                           AF _FRU ANNA BORGH_

                            UTDELAS GRATIS AF
                     _MARGARIN AKTIEBOLAGET ZENITH_
                                 _MALMÖ_

                            HELSINGBORG 1915
                  JOHNSONS PAPPERSINDUSTRI AKTIEBOLAG.



INNEHÅLLSFÖRTECKNING:


    Birätter till soppor              sid. 15

    Efterrätter                            61

    Fiskrätter                             25

    Grönsaksrätter                         51

    Gröt                                   15

    Kräm                                   15

    Kötträtter                             31

    Några ord om Zeniths Margarin          79

    Om bakning                              5

    Sopprätter                             15

    Sylt, saft och inläggningar m. m.      71

    Såser                                  49

    Äggrätter                              45

_Tryckt i en upplaga af 60,000 ex._



OM BAKNING.


Då hufvudbeståndsdelen i en måltid väl i de flesta hushåll är _bröd_, så
inser man ju lätt vikten af, att brödet är godt. Och godt bröd erhålles
ej utan goda ingredienser: mjöl, jäst, socker, kryddor m. m. samt _fett_
(margarin, smör, ister o. d.). Natursmör ställer sig numera alltför dyrt
att i regel användas vid bakning, och ister lämpar sig ej gärna för
hvad slags bröd som helst. Återstår således =Zeniths margarin=. Detta
besitter alla de goda egenskaper, man kan begära af ett fettämne; brödet,
såväl finare som gröfre, blir synnerligen välsmakande däraf och _mera_
hållbart, än då natursmör användes. Särskildt gäller detta om skorpor
och s. k. småbröd. Härtill kommer, att prisskillnaden mellan =Zeniths
margarin= och natursmör är ganska afsevärd.

I ett mindre hushåll med en smörförbrukning af, låt oss säga 5 kg. pr
månad, torde inbesparas omkring 60 kr. pr år, om man istället använder
=Zeniths margarin=; tages därjämte delvis =Zeniths Växtmargarin= blir
besparingen ännu större. Det sålunda uppkomna öfverskottet möjliggör ju
en förbättring af kosthållet i öfrigt med mera ägg, mjölk, grädde o. d.

De för bakning tjänligaste margarinsorterna torde vara framförallt =Extra
märket Zenith=, hvilket duger utmärkt äfven till de finaste bakverk.
För matbröd, franskt bröd, s. k. hushållsskorpor o. d., som förbrukas i
större mängd, passa äfven förträffligt de billigare märkena »_GLOB_»,
»_STELLA_» och »_VIOLA_».


DELIKATESS GROFBRÖD.

Af 2 liter kall mjölk, 1 kg. 600 gr. sammalet rågmjöl, 800 gr. hvetemjöl,
½ liter sirap, 2 matskedar stött fänkål, 2 d:o anis, 2 d:o finskurna
pomeransskal och 100 gr. jäst göres på kvällen en deg, som öfvertäckes
och får jäsa i minst 12 timmar. På morgonen arbetas den om med mera mjöl,
så att den blir ganska hård. Aflånga brödformar smörjas med =Zeniths
margarin= och fyllas till hälften med deg, som får jäsa upp till formens
kant. Bröden gräddas i måttligt varm ugn 2½ à 3 timmar. Detta slags bröd
blir bäst i en murad bakugn efter gräddning af hvetebröd o. d. men kan
också gräddas i kokspisugn, om blott värmen modereras noga och brödet
skyddas för alltför stark öfvervärme.


BRÖD AF TRE SLAGS MJÖL.

Af 1 liter kallt vatten, 1 liter sammalet rågmjöl, 1 liter rågsikt och
50 gr. jäst göres på kvällen en deg, hvilken arbetas med så mycket
hvetemjöl, att den blir ganska fast, hvarefter den får jäsa till följande
morgon. Den arbetas då om med ⅓ liter ljum sirap och 3 matskedar smält
=Zeniths margarin= samt får ånyo jäsa upp, hvarpå den utbakas till
aflånga bröd, hvilka läggas på smorda plåtar att jäsa. Gräddas i måttligt
varm ugn 1 timme.


SIRAPSBRÖD.

Af 1 liter ljum mjölk, 1½ kg. bästa rågsikt, 100 gr. hvetemjöl och 70 gr.
jäst göres en deg, som får jäsa öfvertäckt på varm plats i en timme. Då
detta skett, arbetas i degen 100 gr. smält =Zeniths margarin=, ⅓ liter
ljum sirap, ½ matsked finstött och siktad fänkål, 2 matskedar finhackade
pomeransskal och 400 gr. hvetemjöl. Då degen ännu en gång jäst upp,
utbakas den till 6 aflånga bröd, hvilka ställas på dubbla, varma, mjölade
bakdukar att jäsa upp. Just innan bröden skola in i ugnen, penslas de med
ljum mjölk och gräddas sedan i måttlig värme i 30 minuter. Då bröden äro
gräddade, penslas de med kokhett vatten och läggas mellan bakfiltar att
svalna.


HVETEBRÖD.

Af 1 liter ljum mjölk, 1 tésked salt, 1½ kg. bästa hvetemjöl och 60 gr.
pressjäst, upplöst i litet af mjölken, göres en deg, som arbetas, tills
den är smidig och blank, hvarefter den ställes öfvertäckt på varm plats
att jäsa i omkring 1 timme. Under tiden röres 300 gr. =Zeniths margarin=
och 150 gr. socker, tills det blir hvitt och pösigt. 2 ägg vispas och
50 gram sötmandel (5 à 6 bittra) skållas, skalas och malas. Då degen är
färdigjäst, inarbetas margarinet, sockret, äggen och mandeln i densamma
jämte ytterligare 3 à 400 gr. hvetemjöl, hvarefter den ånyo öfvertäckes
och får jäsa en timme. Därpå omarbetas den samt bakas ut till bullar,
kringlor eller flätor, hvilka läggas på ljumma, smorda plåtar, penslas
med vispadt ägg, och beströs med finhackad mandel och socker. Gräddas i
bra varm ugn.


WIENERBRÖD.

En deg göres af 5 dl. ljum mjölk, 900 gr. finaste hvetemjöl, 75 gr.
socker och 40 gr. jäst, upplöst med ½ tésked salt, ½ d:o socker och litet
af mjölken. Degen arbetas, tills den är smidig och fin, och något mera
mjöl tillsättes, om så behöfs, dock högst 100 gr. Degen utkaflas sedan
till något mer än 1 cm. tjocklek, hvarvid man bör försöka att få den
något så när fyrkantig. Midt på degen lägges sedan 300 gr. bästa =Zeniths
margarin=. Detta formas som en aflång fyrkant och bör vara mycket kallt
och hårdt. Degen vikes nu öfver margarinet från båda sidorna och klappas
lätt med kafveln, tills den blir aflång och omkring 1½ cm. tjock. Den
hoplägges då upp- och nedifrån och vändes så, att de hoplagda kanterna
vetta åt den arbetande. Den utklappas ånyo, hoplägges och vändes o. s. v.
Detta upprepas ytterligare 3 gånger, hvarefter degen ställes i kallt rum
1 timme. Därpå kaflas den ut knappt 1 cm. tjockt och skäres i fyrkantiga
rutor, som hopläggas hörn mot hörn i form af brefkuvert och ställas på
plåtar, penslas med vispadt ägg och få jäsa. Bröden gräddas i mycket het
ugn och öfverstrykas med vattenglasyr, så fort de tagas ur ugnen (120 gr.
florsiktadt socker, 1 matsked vatten och 10 vaniljdroppar).


SAFFRANSBRÖD.

En hvetedeg tillagas på förut nämndt sätt och får jäsa upp. Därpå blandas
den med 300 gr. rördt =Zeniths margarin=, 1 tékopp socker, 3 ägg och 5
gr. saffran, 200 gr. förvällda sultanrussin samt ytterligare 200 gr.
hvetemjöl. Saffranet torkas öfver natten i en varm kakelugnsnisch e.
dyl., stötes eller gnuggas sönder och upplöses i litet brännvin ett par
timmar, innan det skall blandas i degen. Degen arbetas, tills den blir
smidig och blank, får ånyo jäsa upp och utbakas sedan till kringlor,
bullar eller flätor, hvilka öfverpenslas med ägg, innan de sättas i
bakugnen.


FRANSKT BRÖD.

En deg göres af 1 liter ljum skummjölk, 1 kg. 750 gr. hvetemjöl, 1
matsked socker, ½ d:o salt, 60 gr. jäst, upplöst i litet af mjölken samt
50 gr. smält =Zeniths margarin=. Degen ställes på varm plats att jäsa och
utbakas sedan till aflånga bröd, hvilka läggas på smorda plåtar, penslas
med vispadt ägg och skåras snedt öfver med en hvass knif (5 cm. mellan
skårorna). Just innan bröden insättas i ugn, penslas de med ljum mjölk
och beströs med vallmofrö. Dessa bröd fordra ganska stark ugnsvärme.
Degen kan äfven formas till små runda eller aflånga bullar, horn, gifflar
e. dyl., hvilka f. ö. behandlas som de stora bröden.


POMERANSSKORPOR.

2 liter mjölk värmes; 200 gr. pressjäst upplöses i litet ljum mjölk. Häri
blandas 3½ kg. hvetemjöl och degen arbetas, tills den blir smidig och
släpper händerna, hvarefter den öfvertäckes och får jäsa. Därpå iblandas
500 gr. rördt =Zeniths margarin=, 4 dl. ljum sirap, 150 gr. finskurna
pomeransskal och 200 gr. socker samt något mera mjöl (omkr. 500 gr.),
hvarefter degen åter får jäsa. Den utbakas sedan till smala, aflånga
bröd, som läggas på smorda plåtar att jäsa, gräddas i bra varm ugn och
penslas med kokhett vatten, så fort de tagas ur ugnen. Sedan bröden
svalnat, skäras de på snedden i 2 cm. tjocka skifvor, hvilka klyfvas och
torkas gula i svag ugnsvärme.


HUSHÅLLSSKORPOR.

Af 1 liter ljum mjölk, 1 kg. bästa rågsikt, ½ kg. hvetemjöl och 100 gr.
pressjäst upplöst i litet mjölk, göres en deg, som arbetas väl, till
den är smidig och släpper händerna, hvarefter den öfvertäckes och får
jäsa omkr. 1 timme. Den omarbetas sedan med 2 dl. varm sirap, 75 gr.
förvällda och finskurna pomeransskal, 200 gr. =Zeniths margarin=, 100 gr.
strösocker och ½ à ¾ kg. hvetemjöl. När degen ånyo jäst, bakas den ut
till aflånga bröd, hvilka behandlas som förut nämnts om pomeransskorpor.
De böra dock gräddas i något svagare ugnsvärme.


GRAHAMSSKORPOR.

3 liter mjölk, 5 kg. grahamsmjöl och 100 gr. upplöst pressjäst arbetas
samman till en hård deg, hvarvid något mera mjöl tillsättes, om så
behöfs. Då degen jäst upp, omarbetas den med 400 gr. smält =Zeniths
margarin=, 1 tékopp socker samt litet mjöl och får åter jäsa, hvarefter
den utbakas till små, runda eller aflånga bullar, hvilka få jäsa på
smorda plåtar och gräddas i stark ugnsvärme. Klyfvas, då de svalnat och
torkas i svag värme.


SCONES.

400 gr. grahamsmjöl blandas med 150 gr. =Zeniths margarin=, hvilket med
fingerspetsarna gnuggas in i mjölet, 1 tésked salt, 1 d:o sodabikarbonat,
1 d:o cremortartari, 2 vispade ägg och 1 dl. grädde, mjölk eller vatten.
Degen arbetas hastigt och delas i 6 delar, hvilka bakas ut i runda
bullar. Dessa tillplattas och skäras med en skarp knif i 4 tresnibbar,
hvilka läggas på kalla plåtar och gräddas genast i bra varm ugn. Klyfvas
och serveras med =Zeniths margarin=, honung eller marmelad.

I stället för grahamsmjöl kan fint hvetemjöl användas, men degen blandas
då med 1 matsked socker.


ÄKTA MUFFINS.

500 gr. bästa hvetemjöl siktas samman med 2 téskedar bakpulver, hvarefter
175 gr. =Zeniths margarin= ingnuggas. Sedan iblandas 50 gr. florsocker, 1
vispadt ägg och 2½ dl. oskummad mjölk eller tunn grädde. Degen utkaflas
knappt 1 cm. tjockt, kakor urtagas med rundt mått och ställas tätt intill
hvarandra på en smord plåt samt gräddas i tämligen varm ugn. Strax innan
kakorna tagas ur ugnen, penslas de med mjölk och blifva däraf vackert
bruna. Ätas med =Zeniths margarin=, honung eller marmelad till.


MÖRA KRINGLOR.

100 gr. rördt =Zeniths margarin=, 50 gr. socker, 250 gr. söt eller sur
grädde, 1 struken tésked hjorthornssalt och 425 gr. hvetemjöl arbetas väl
samman. Degen rullas i mycket smala längder, hvilka hopläggas till smala,
aflånga kringlor. Gräddas gulbruna i _mycket svag_ ugnsvärme.


FRUKOSTRINGAR.

2 dl. kokande mjölk hälles på 100 gr. ångpreparerade hafregryn på
kvällen, och detta får stå öfvertäckt under natten. Följande morgon
iblandas 150 gr. grahamsmjöl, 250 gr. hvetemjöl, 200 gr. =Zeniths
margarin=, 3 matskedar socker och 1 rågad tésked hjorthornssalt
upplöst i 2 dl. söt eller sur grädde. Degen blandas väl och rullas ut
i fingertjocka längder. Dessa afdelas i 20 cm. långa bitar, hvilka
hopfästas till ringar och gräddas i ganska varm ugn. Ätas nygräddade,
påbredda med =Zeniths margarin=, till kaffe eller té.


KAFFEBULLAR.

3 matskedar kallt =Zeniths margarin= ingnuggas i 2½ kaffekopp hvetemjöl.
Därpå iblandas 1 kopp tjock grädde och sist ½ kopp hvetemjöl, siktadt
samman med 3 téskedar jästpulver. Degen blandas så raskt som möjligt och
utbakas i små bullar, hvilka doppas i pärlsocker och gräddas i ganska
varm ugn. Böra ätas samma dag de äro gräddade.


CITRONKRANSAR.

100 gr. =Zeniths margarin= röres, tills det blir hvitt och mjukt; då
iblandas 100 gr. florsiktadt socker, 2 äggulor, 2 matskedar tjock, söt
grädde, rifna skalet af en citron samt 212 gram hvetemjöl siktadt samman
med 1 struken tésked bakpulver. Degen lägges i en bakelsesprits och
tryckes ut i längder, hvilka skäras i bitar och hopläggas till kransar.
Gräddas ljusgula i medelvarm ugn.


SMÖRSTÄNGER.

200 gr. =Zeniths margarin=, 275 gr. hvetemjöl, 2 rågade matskedar
florsiktadt socker och 8 rifna bittermandlar arbetas samman till en
fin och smidig deg. Af denna rullas sedan fingertjocka längder, hvilka
afskäras till 7 cm. långa bitar. Dessa penslas med lätt uppvispad
ägghvita, beströs med skalad, finhackad mandel och gräddas gula i
medelvarm ugn.


KORINTBULLAR.

200 gr. hvetemjöl siktas samman med 1 tésked bakpulver, hvarefter
ingnuggas 90 gr. =Zeniths margarin=, 100 gr. florsocker, 100 gr.
tvättade, rensade korinter, ½ tésked rifvet, torrt pomeransskal och 1
struken tésked ingefära. Därpå sammanvispas 2 små ägg och 1 matsked söt
grädde samt blandas till degen. Denna utbakas till små, runda bullar,
hvilka läggas glest på en smord plåt och gräddas i måttlig ugnsvärme,
tills de bli gulbruna.


INGEFÄRSKAKOR.

212 gr. =Zeniths margarin= röres med 212 gr. socker, tills det blir mjukt
och pösigt. Då iröras 2 äggulor, ⅓ liter kall sirap, 2 rågade matskedar
ingefära, 10 droppar cedroolja och så mycket hvetemjöl (ungefär 700 gr.),
att degen låter kafla ut sig ganska tunt. Kakor urtagas med rundt mått
och gräddas i måttligt varm ugn.


RONNEBY PEPPARKAKOR.

½ kg. brunt socker kokas med 1½ dl. vatten i 5 min. och sedan lika länge
samman med 25 gr. stött kanel, 10 gr. stötta nejlikor och 2 matskedar
finskurna pomeransskal, hvarpå alltsamman hälles i ett fat. Därpå ilägges
325 gr. =Zeniths margarin= och smeten röres, tills den svalnat något,
hvarefter 850 gr. hvetemjöl och 17 gr. pottaska iblandas. Då degen är
slät och fin, ställes den undan till följande dag och har då stelnat. Den
arbetas nu, tills den blir så mjuk, att den låter kafla sig ganska tunt.
Urtages med hjärt- eller stjärnmått samt gräddas i bra varm ugn.


MARGARIN TILL SMÖRGÅSBEREDNING.

Det praktiska bruket att servera påbredda smörgåsar blir för hvarje år
allt mera bekant och omtyckt. =Zeniths Växtmargarin= lämpar sig utmärkt
härför. Man ser blott till, att det ej är för hårdt, så att det ligger
ojämnt och skifvigt på brödet. Om smörgåsarna beredas några timmar i
förväg, böra de stå i kallt rum, tills serveringen skall äga rum. Till
s. k. sandwichs (dubbelsmörgåsar) bör margarinet röras med en gaffel,
tills det blir mjukt och smidigt; i annat fall hänga smörgåsarna ej
samman. För öfrigt kan =Zeniths Växtmargarin= på grund av sin fina smak
med stor fördel ersätta natursmör såsom bordsmör. För att under varma
dagar bevara margarinet någorlunda fast, sedan det upplagts på assiett,
rekommenderas följande sätt. Man skaffar sig en stor, ny oglaserad
blomkruka (lerkruka), rengör denna väl och lägger den i kallt vatten
under några timmar. Därpå aftorkas den lätt, smörassietten ställes på en
större tallrik, krukan stjälpes öfver och får kvarligga, tills margarinet
skall användas.


MARGARIN TILL MATLAGNING I ALLMÄNHET.

Till all slags stekning af kött, fisk m. m. torde =Extra märket Zenith=
vara att föredraga. Så äfven till soppor, sås och stufningar, ehuru till
dessa senare äfven kan användas =Zeniths Växtmargarin.=

Man hör ganska ofta det påståendet, att »till stekning är margarin
odugligt», »det man steker får inte ’färg’», o. s. v. Felet torde dock få
sökas hos den, som steker. Vid stekning i natursmör heter det ju: »lägg
i köttet (el. an.), då smöret slutat fräsa i stekpannan», och det är nog
så rätt. Men för margarin gäller det att dröja ännu en stund, tills detta
_först_ blir vackert brunt. _Sedan_ ilägges det, som skall stekas, och
då blir det nog bra färg därpå. Vidare påstås, att köttbullar, omeletter
o. d. »hänga vid» stekpannan, då man steker i margarin. Detta missöde
inträffar nog lika ofta vid användning af natursmör, om stekpannan ej
skötes rätt. Då den är väl rengjord, upphettas den öfver liflig eld,
urgnides med en ren, hvit tyglapp och en tésked fint salt, urtorkas noga
och »släpper» sedan oklanderligt.



SOPPRÄTTER, GRÖT, KRÄM SAMT BIRÄTTER TILL SOPPOR.


JORDÄRTSKOCKSOPPA.

1 liter jordärtskockor skrapas och sköljas väl samt läggas i
ättikblandadt vatten (1 matsked ättika pr liter vatten). Därpå kokas
de mjuka i saltadt vatten och passeras jämte spadet genom en sikt. 1
rågad matsked =Zeniths margarin= och 2 matskedar hvetemjöl sammanfräsas
i soppgrytan; 1½ liter kalf- eller hönsbuljong påspädes, det passerade
moset iröres och soppan afsmakas med salt samt får koka i 8 à 10 minuter.
I soppskålen sammanvispas 2 äggulor och 2 matskedar grädde, hvarpå soppan
ihälles under stark vispning. Små, hela, kokta jordärtskockor eller
köttfrikadeller serveras i soppan.


GRÖNSOPPA.

⅓ liter urspritade färska ärter, ett litet blomkålshufvud, 3 morötter,
skurna i fina strimlor, 8 små skalade jordärtskockor, 10 rädisor och
1 matsked selleritärningar kokas i 1½ liter saltadt vatten jämte 1
skedblad =Zeniths margarin=. Då grönsakerna äro färdiga, sammanfräsas i
grytan 1 matsked =Zeniths margarin= och 2 d:o hvetemjöl; grönsaksspadet
påhälles litet i sänder och därjämte ½ liter varm buljong. ⅓ liter rensad
sönderskuren spenat ilägges att koka i 5 minuter och sist grönsakerna.
Soppan afsmakas med salt. I soppskålen sammanvispas 2 äggulor och 2
dl. grädde, hvarefter soppan raskt vispas i. Andra slags grönsaker än
de ofvan uppräknade kunna naturligtvis användas, allt efter årstiden,
men ärter, morötter och spenat böra gärna vara med, likaså litet hackad
persilja.


NÄSSELKÅL.

1½ liter späda nässlor rensas och sköljas väl samt förvällas i 1½
lit. saltadt vatten i 20 min. Därpå hällas de upp i ett durchslag,
urkramas och malas flera gånger genom köttkvarn. I grytan sammanfräsas 2
matskedar =Zeniths margarin= och 2 d:o hvetemjöl; nässelspadet ihälles
litet i sänder och sist ⅓ à ½ liter buljong. Sist iläggas nässlorna
jämte 2 rågade matskedar fint skuren gräslök, soppan afsmakas med salt,
hvitpeppar och mycket litet rifven muskotnöt. Serveras med äggstanning
eller förlorade ägg.


BLOMKÅLSSOPPA.

2 medelstora blomkålshufvud putsas, sköljas väl i ättikblandadt vatten
och kokas sedan i saltadt vatten, tills de äro mjuka. Det ena tages sedan
upp och delas i jämnstora bitar, hvilka läggas i soppskålen; det andra
passeras jämte spadet genom en sil. 2 matskedar =Zeniths margarin= och
2 d:o hvetemjöl sammanfräsas och spädas med kålspadet samt så mycket
svag buljong, att man får 2 liter soppa. Efter 10 min. kokning afsmakas
soppan med salt, hvitpeppar och en knifsudd socker samt hälles mycket het
i soppskålen. Serveras med stekta brödtärningar, ostsmörgåsar e. dyl. I
stället för buljong kan man till grönsakssoppor mycket väl använda hett
vatten tillsatt med köttextrakt (Liebig’s, Maggi o. d.).


MAKARONSOPPA.

2 dl. fina makaroner läggas i 1 liter kokande kalfbuljong och få kokas
mjuka. I soppkastrullen sammanfräsas 1 matsked =Zeniths margarin=
och 1½ matsked hvetemjöl; 1 liter kalfbuljong påspädes tillika med
makaronspadet. Soppan afsmakas med salt och hvitpeppar. 2 äggulor och 2
dl. grädde sammanvispas och blandas därtill under rask vispning. Sist
iblandas 1 dl. rifven ost samt de kokta makaronerna.


GUL SAGOSOPPA.

1½ dl. röda sagogryn skållas hastigt och läggas i 2 liter kokande buljong
och få koka fullständigt mjuka. I en annan kastrull sammanfräsas 1
matsked =Zeniths margarin= och 1 d:o hvetemjöl och spädas så småningom
med buljongen, hvarefter soppan får ett uppkok. 3 äggulor och 2 dl.
grädde sammanvispas, soppan iblandas, afsmakas med salt och serveras
mycket varm med rostadt bröd till.


POTATISSOPPA.

⅔ liter potatis, ½ sellerirot och ⅓ liter jordärtskockor tvättas, skalas
och skäras i bitar samt kokas i 1 liter svag buljong. Då rotsakerna äro
mjuka, passeras de genom durchslag. 1 matsked =Zeniths margarin= och
1 d:o hvetemjöl sammanfräsas, 1 liter het buljong påspädes, och den
passerade rotpurén iblandas. Soppan spädes med mera buljong, om den är
för tjock, afsmakas med salt och hvitpeppar, redes med 2 äggulor och 1
dl. grädde samt serveras mycket varm.


SOPPA AF FÄRSKA ÅKERÄRTER.

⅔ liter knappt fullvuxna urspritade åkerärter, 1 morot, 2 purjolökar
och ett par kvistar kyndel kokas mjuka i 1⅔ liter vatten, hvarefter
soppan passeras. Samtidigt kokas i en mindre kastrull 4 à 5 medelstora
morötter, skrapade och skurna i tunna skifvor. 1 matsked =Zeniths
margarin= och 1 d:o hvetemjöl sammanfräsas i soppkastrullen; soppan jämte
morotspadet påhälles och får koka i 10 min. under omrörning. Soppan
afsmakas med salt, hvitpeppar, 3 maggitärningar och en _liten_ knifsudd
rifven muskotnöt. Morotskifvorna läggas i soppskålen, soppan hälles i och
serveras mycket varm med stekta hvetebrödtärningar.


KALFBULJONG MED KORNGRYN.

175 gr. korngryn sköljas, skållas i hett vatten, uppsilas och läggas i
1 liter 7 dl. het kalfbuljong att koka, tills de äro fullkomligt mjuka
(omkr. 2 tim.). Soppan passeras genom en grof sikt och hälles tillbaka
i kastrullen; 2½ dl. söt grädde ivispas, soppan afsmakas med salt och
afredes till sist med 3 vispade äggulor. Serveras mycket varm.


BRYSSELKÅLSOPPA.

40 brysselkålhufvud rensas och sköljas i flera vatten; 3 rödlökar
skalas och skäras i skifvor; 50 gr. rökt, ej för salt skinka, skäres
i tärningar. 1 matsked =Zeniths margarin= smältes i en stekpanna och
löken samt skinkan fräsas upp däri utan att brynas och läggas sedan i
soppgrytan jämte 20 kålhufvud och 1½ liter buljong. I särskild kastrull
kokas den återstående kålen i ½ liter buljong för att sedan läggas hel i
soppskålen. Då soppan kokat 1 timme, passeras den, blandas med det öfriga
kålspadet och afredes på vanligt sätt med 1 matsked =Zeniths margarin=
och 1½ matsked hvetemjöl.


GRÅÄRTSOPPA.

250 gr. gråärter vattenläggas i 24 timmar och kokas sedan mjuka i samma
vatten jämte 5 kryddpepparkorn, ½ lagerblad och 3 skalade rödlökar.
Samtidigt kokas i en annan kastrull 1 kg. lätt rökt skinka, något
urvattnad. Då såväl ärterna som skinkan äro färdiga, passeras ärterna
genom durchslag. 50 gram =Zeniths margarin= och 25 gr. hvetemjöl
sammanfräsas i en soppgryta och spädas med ⅓ liter af skinkspadet,
hvarefter ärtpurén iblandas. Skulle soppan vara för tjock, spädes den med
mera skinkspad eller, om detta skulle vara för salt, med hett vatten.
Soppan afsmakas med socker och ättika. Den, som ej fördrager ättika, kan
i stället låta 3 à 4 sura äpplen koka sönder samman med ärterna. Den
kokta skinkan skäres i tunna skifvor och serveras till soppan.


SPRITÄRTSOPPA MED RISGRYN.

En stor, portugisisk lök och 2 purjolökar skalas och skäras i små
tärningar samt fräsas ljust bruna i 2 matskedar =Zeniths margarin=. 1½
dl. risgryn skållas i hett vatten och gnidas torra i en ren handduk samt
fräsas samman med löken i ett par minuter, hvarefter alltsamman hälles
i en soppkastrull och spädes med 2 liter kokande vatten. En knippa
persilja och 1 matsked salt iläggas, hvarefter grynen få koka, tills de
bli mjuka. En stund innan risgrynen äro kokta, ilägges ½ liter späda,
fina spritärter och få färdigkoka samman med grynen. Persiljan tages
bort, soppan afsmakas med salt och hvitpeppar, 1 matsked kallt =Zeniths
margarin= lägges i och omröres, hvarefter soppan serveras mycket varm med
rostadt bröd.


SOPPA AF TORKAD FRUKT.

⅓ liter torkade äpplen och lika mycket torkade päron sköljas hastigt och
lägges i 2½ liter kallt vatten dagen innan soppan skall kokas. Följande
dag sättas frukten och vattnet öfver elden och kokas sakta, tills frukten
blir mjuk. Socker eller saft efter smak ihälles och soppan afredes med en
rågad matsked potatismjöl, utrördt i litet kallt vatten. Serveras något
afsvalnad med skorpor till.


KRUSBÄRSSOPPA.

¾ liter färska, gröna krusbär rensas och sköljas samt sönderkokas i 2
liter vatten. 2 à 3 dl. socker ilägges (eller mera, om man önskar soppan
sötare), hvarpå den afredes med en matsked potatismjöl utrördt i kallt
vatten. Serveras kall med vispad grädde och skorpor till.


SÖTSOPPA AF SAGOGRYN.

2 liter vatten uppkokas, och däri vispas 2 dl. röda sagogryn. 100 gr.
katrinplommon och 50 gram sultanrussin sköljas hastigt i varmt vatten
och läggas i soppan jämte en bit kanel och det tunna, gula skalet af ½
citron. Då soppan fått koka sakta i 45 minuter, ilägges 2 dl. socker,
och kokningen fortsättes ytterligare 15 minuter. Soppan smaksättes med
hallon- eller svart vinbärssaft och afredes med ½ matsked potatismjöl,
utrördt i kallt vatten.


SOPPA AF FÄRSKA ÄPPLEN.

2 liter goda, syrliga äpplen skalas, fyrdelas och befrias från kärnhusen
samt påsättes att koka i 2 liter vatten jämte en bit citronskal och 2
à 2½ dl. socker. Då äpplena äro mjuka, afredes soppan med 1½ matsked
potatismjöl utrördt i kallt vatten. Serveras något svalnad med skorpor
till.


LINGONSOPPA.

½ liter rensade lingon kokas i 1½ liter vatten jämte det gula skalet af
½ citron och en bit kanel. Under tiden kokas i en annan kastrull 8 à 10
skalade, fyrdelade päron i ½ liter vatten, tillsatt med 200 gr. socker.
Då lingonen äro sönderkokta, silas soppan och blandas med sockerlagen,
hvari päronen kokat. Dessa läggas i soppskålen; soppan afredes med 1½
matsked potatismjöl utrördt i kallt vatten, afsmakas med socker och
hälles öfver päronen samt serveras något afsvalnad med skorpor och vispad
grädde.


ÖLSUPA.

2 dl. mjölk och 3 matskedar hvetemjöl sammanvispas ett par timmar innan
ölsupan skall tillagas. 1 liter oskummad mjölk kokas upp; afredningen
vispas i och denna välling får koka i 5 min. Under tiden uppkokas ½
liter godt svagdricka med 1 matsked sirap och 1 d:o socker samt hälles
i vällingen. I soppskålen sammanvispas 2 äggulor och 1 dl. söt grädde;
vällingen påhälles under stark vispning och ölsupan serveras fradgande
jämte skorpor eller stekta hvetebrödskifvor.


HVETEMJÖLSVÄLLING.

60 gr. hvetemjöl vispas i ⅓ liter söt mjölk och får svälla i 2 timmar.
En gryta smörjes med 1 matsked =Zeniths margarin=, och 1⅔ liter oskummad
mjölk ihälles att koka upp. Då detta skett, ivispas mjölredningen,
och vällingen får koka i 10 min. under ständig omrörning, så att den
ej bränner vid. Afsmakas med salt och socker och serveras med små
hveteskorpor.


HAFREMJÖLSVÄLLING.

5 matskedar ångprepareradt hafremjöl röres i ½ liter vatten, och alla
klimpar sönderkramas noga, hvarpå mjölet får svälla i 3 timmar. 1½
liter vatten kokas upp, mjölredningen vispas i, och vällingen får koka
i 15 minuter. Socker och rifvet citronskal ilägges efter smak och till
vällingen serveras kokta katrinplommon eller kokta fikon samt hårdvispadt
gräddskum.


PÄRONVÄLLING.

1½ dl. korngryn lägges i 2 liter söt mjölk och få koka under lock i 3 à
3½ timme. Vällingen omröres emellanåt och grytan bör ej stå direkt öfver
elden utan vid sidan på spisen. 24 st. små, goda päron skalas och klyfvas
samt kokas i särskild kastrull i så litet vatten som möjligt. Vällingen
afsmakas med socker, och just innan den serveras, iblandas päronen med
sitt spad.


SAFTSOPPA.

1½ liter vatten kokas upp och blandas med 2½ dl. hallon- och 2½ dl. röd
vinbärssaft. Soppan afredes med 2 matskedar potatismjöl, utrördt i kallt
vatten och får koka upp. Serveras varm eller kall med sockerskorpor eller
klimp.


MANNAGRYNSGRÖT.

En kastrull smörjes med =Zeniths margarin= och däri uppkokas 2 liter
oskummad mjölk. Därpå ivispas 3 dl. mannagryn, hvarvid iakttages att
grynen få rinna sakta och jämnt i mjölken, under det man oafbrutet
vispar. Gröten får koka i 30 min. under ständig omrörning, hvarefter
den afsmakas med socker och ½ matsked skalad, rifven sötmandel och ½
bittermandel.


GRAHAMSGRÖT.

1 liter vatten kokas upp. Däri vispas 150 gr. grahamsmjöl, och tillses
noga, att inga klimpar bildas. Gröten får koka sakta under lock i 45
min., omröres ofta och aktas väl för vidbränning. Saltas, då den är
färdigkokt och serveras med god mjölk.


BOHVETEGRÖT.

220 gr. grofva bohvetegryn skållas hastigt i hett vatten och läggas sedan
i 1½ liter oskummad, kokande mjölk samt få koka under ständig omrörning,
tills de kännas mjuka. Under tiden spädes då och då med en matsked het
grädde tills ½ liter gått åt. Gröten bör vara ganska tjock. Sist ilägges
1 matsked =Zeniths margarin= samt salt efter smak, hvarefter gröten
hälles i en puddingform smord med =Zeniths margarin=. Denna ställes i
vattenbad i het ugn, tills gröten får lätt gulaktig färg. Serveras varm
med gräddblandad mjölk och strösocker.


FIN MJÖLGRÖT.

1½ liter oskummad mjölk kokas upp. Under tiden vispas en afredning af 3
äggulor, 2 dl. mjölk, 175 gr. potatismjöl, 90 gr. hvetemjöl och 100 gr.
socker. Denna vispas i den kokande mjölken, hvarefter gröten omröres,
tills den kokar upp, då den genast hälles i en karott och serveras med
socker och god mjölk. Denna gröt är äfven god att äta kall med någon söt
saft i stället för mjölk.


KRUSBÄRSKRÄM.

1 liter omogna, rensade och sköljda krusbär, 1¼ liter vatten, ⅓ liter
socker och en bit citronskal kokas upp. Då bären äro sönderkokade,
afredes krämen med 2½ matsked potatismjöl, utrördt i kallt vatten.


SMULTRONKRÄM.

½ liter smultron, ⅔ liter vatten och 100 gr. socker kokas, tills
bären äro fullkomligt sönderkokta. Krämen afredes då med 2 matskedar
potatismjöl utrördt i kallt vatten.


KLARBÄRSKRÄM.

1 liter klarbär läggas i 1 liter kallt vatten och sättas öfver elden att
koka under lock i ½ timme. Därefter silas saften och hälles tillbaka i
grytan, hvarpå socker efter smak tillsättes (150 à 200 gr.). 3 matskedar
potatismjöl röres ut i 1 kaffekopp vatten och härmed afredes krämen, får
ett hastigt uppkok, omröres och hälles varsamt i en glasskål. Af svarta
körsbär kokas kräm på samma sätt.


OSTSMÖRGÅSAR TILL SOPPA.

2 vispade ägghvitor blandas med så mycket rifven ost, att det blir som
en tunn gröt. Hvetebrödskifvor bestrykas tunt med =Zeniths margarin=,
därpå bredes ganska tjockt af ostsmeten, och smörgåsarna insättas i varm
ugn att få gul färg. Serveras till afredda soppor eller buljong.


OSTSTÄNGER.

75 gr. =Zeniths margarin= röres, tills det blir hvitt; då iblandas 100
gr. rifven ost, hälften af en vispad äggula och 100 gr. hvetemjöl. Af
degen formas sedan fingertjocka rullar, som afskäras i stycken om 5 à 6
cm. längd. Dessa öfverpenslas med resten af äggulan samt ställas på en
plåt och gräddas gulbruna i ganska varm ugn. Serveras till afredda soppor
eller buljong.


KUMMINSTÄNGER.

100 gr. =Zeniths margarin= röres och blandas med 100 gr. rifven kokt
potatis, 1 vispadt ägg, 100 gr. hvetemjöl, 1 knifsudd bordsalt och 1 d:o
finstött, siktad kummin. Bakas ut som de föregående, beströs med hel
kummin och gräddas. Serveras till ljusa, afredda soppor.


BRÖDKLIMP.

⅓ liter skorpmjöl blandas med oskummad mjölk till en tjock gröt. Därpå
iröres 100 gr. smält =Zeniths margarin= och 4 vispade ägg samt 50 gr.
socker. Små släta formar smörjas med =Zeniths margarin=, smeten ihälles
och gräddas i varm ugn. Serveras varma till saftsoppa.


MANNAGRYNSKLIMP.

½ liter mjölk kokas upp och däri vispas knappt 1 dl. mannagryn. Detta får
under omröring koka ½ timme, afsmakas med socker och rifven mandel, slås
upp i vattensköljda, sockrade kaffekoppar och får kallna. Serveras till
saft- och fruktsoppa.



FISKRÄTTER.


KOKT HELGEFLUNDRA.

1½ kg. helgeflundra sköljes väl och skrapas samt sköljes åter och får
sedan ett par timmar ligga i saltadt, ättikblandadt vatten. Vatten
påsättes och bringas i kokning, saltas, hvarefter fisken ilägges. Vattnet
bör nätt och jämnt nå öfver densamma. Vid första uppkoket skummas väl
och kokningen fortsättes vid svag eld, tills fisken är färdig. Den
upplägges då med den hvita sidan uppåt, garneras med hackade, hårdkokta
ägg, citronskifvor eller persiljebuketter. Serveras med smält =Zeniths
margarin= eller någon fisksås samt kokt potatis.


UGNSTEKT HELGEFLUNDRA.

1½ kg. helgeflundra göres i ordning på förut nämndt sätt. Då den tages
upp ur saltvattnet, aftorkas den väl och skåras i rutor på den hvita
sidan. En långpanna smörjes med =Zeniths margarin=, fisken ilägges och
penslas med smält =Zeniths margarin= samt insättes i varm ugn. Tål 45 à
50 min. stekning och öses ofta under tiden med smält =Zeniths margarin=.
Fisken upplägges på varmt fat, såsen i stekpannan uppvispas och hälles
öfver. Citronskifvor och persilja användas som garnityr. Serveras med
kokt potatis och citron- eller kaprissås.


KOKT RÖDSPOTTA.

1½ kg. rödspotta urtages (hufvudet afskäres och inkråmet bortrensas
genom halsöppningen), skrapas och sköljes väl i ättikblandadt vatten,
gnides med salt, sköljes åter och torkas, hvarefter fenorna bortklippas
och fiskarna beströs med salt samt få ligga 1 timme. Sedan sköljas och
torkas de åter, skåras snedt öfver på den mörka sidan och läggas i en
flatbottnad, vid kastrull eller fiskkittel. Vatten påhälles (1 rågad
tésked salt till hvarje liter), så att det når i jämnhöjd med fisken,
hvarefter denna får koka sakta, tills den är färdig. Upptages försiktigt
och lägges vanligen med den hvita sidan uppåt. Garneras med citron
och persilja; serveras med kokt potatis, smält =Zeniths margarin= och
finhackad persilja eller hackade hårdkokta ägg, eller ock med vanlig
fisksås.


STEKT RÖDSPOTTA.

1½ kg. rödspotta behandlas som förut är nämndt. Sedan de till sist
sköljts och torkats samt skårats, doppas de i ljust, finsiktadt skorpmjöl
och stekas vackert bruna i =Zeniths margarin=. Garneras med brynt
persilja och citronskifvor; serveras med kokt potatis och brynt =Zeniths
margarin= eller citronsås.


KOKT BRAXEN.

En braxen om 1½ à 2 kg. fjällas, rensas (hufvudet får kvarsitta, men
gälarna tagas bort) och tvättas väl, ingnides med salt och får ligga
1 timme. Därpå sköljes den och lägges i en flatbottnad gryta; kallt
vatten påhälles i jämnhöjd med fisken. 5 hvit- och 5 kryddpepparkorn, 1
lagerblad, 1 liten knippa dill och 2 matskedar salt iläggas. Då fenorna
lätt lossna, är fisken kokt, men bör få kvarligga i spadet i 10 min.
Grytan flyttas då åt sidan. Upplägges hel på varmt fat och serveras med
råskalad, kokt potatis samt persilje- eller dillsås, eller ock med söt
grädde och rifven pepparrot.


UGNSTEKT BRAXEN.

En stor, fet braxen göres i ordning, som förut är nämndt och lägges på en
med =Zeniths margarin= smord långpanna. Ett ägg vispas och penslas öfver
braxen, hvarefter den beströs med en blandning af finhackad persilja,
siktadt skorpmjöl och salt. Långpannan insättes i varm ugn, och då
fisken börjar bli ljusbrun, öses den först med smält =Zeniths margarin=
och sedan hvar femte minut med het buljong (eller vatten), tills den
blir färdigstekt, men vändes ej någon gång. Upplägges på varmt fat och
garneras med persilja. Såsen vispas upp och hälles omkring fisken.
Serveras med kokt potatis och kapris- eller citronsås därjämte.


KOKT TORSK.

Två stora torskar (à omkr. 1 kg.) rensas och tvättas, skåras på båda
sidor och beströs med salt samt få ligga i 30 min. Därpå sköljas de
åter; i hvarje torsk instoppas en stor, väl rengjord morot, och snören
lindas löst omkring. Torskarna läggas sedan med ryggen uppåt på en
silbotten eller ett aflångt fat, hvilket ställes i fiskkitteln; kallt
vatten påhälles (45 gr. salt pr liter), en persiljeknippa lägges i, och
vattnet får koka upp samt skummas. Lock lägges på och fisken får koka
_sakta_, tills den är färdig, men ej längre, ty då blir den torr och
kärf i smaken. Snörena tagas bort och fiskarna få varsamt glida ned på
anrättningsfatet, garneras med persilja och serveras med kokt potatis,
smält =Zeniths margarin= och hackade ägg eller rifven pepparrot eller ock
med senapssås.


STEKT TORSK.

1½ kg. småtorsk göras i ordning, som förut är nämndt, hvarefter de vändas
i finsiktadt skorpmjöl och stekas vackert bruna i rikligt med =Zeniths
margarin=. De måste vändas försiktigt, ty de äro mycket sköra. Ätas med
kapris- eller citronsås och kokt potatis eller ock till spenat, syror,
grönärter o. d.


STEKT RUDA.

En stor eller två mindre rudor rensas och behandlas, som förut är sagt om
braxen. De skåras snedt öfver på båda sidor, penslas med vispadt ägg och
vändas i en blandning af hvetemjöl, skorpmjöl, hackad persilja och salt.
I en stor stekpanna brynas 3 matskedar =Zeniths margarin=, fisken lägges
i och brynes hastigt samt vändes försiktigt. Därefter sättes den in i
varm ugn att färdigstekas och öses under stekningen med smält =Zeniths
margarin=. Garneras med brynt persilja, serveras med brynt =Zeniths
margarin= och kokt potatis.


UGNSTEKT KOLJA.

2 medelstora koljor rensas och tvättas väl i saltadt vatten, fyllas inuti
med groft skuren persilja, sammanknådad med litet =Zeniths margarin=
och en matsked finskuren gräslök. Fiskarna hopsys nätt och läggas på
en långpanna smord med =Zeniths margarin=, penslas med smält =Zeniths
margarin=, beströs med skorpmjöl och stekas i ganska varm ugn. Under
stekningen ösas de ofta med smält =Zeniths margarin= och hett vatten.
Serveras med kokt potatis och citron-, persilje- eller senapssås.


STRÖMMINGSFLUNDROR.

24 strömmingar rensas, tvättas väl och urbenas samt läggas utbredda med
skinnsidan nedåt. Salt, hvitpeppar och finhackad persilja strös på dem,
hvarefter de hopläggas 2 och 2 med skinnsidorna utåt. Därpå vändas de i
vispadt ägg och skorpmjöl (blandadt med lite salt) och stekas vackert
bruna i =Zeniths margarin=. Serveras med kokt potatis och korintsås.


STEKT SALT LAXRYGG.

Salt laxrygg delas i lagom stora bitar och urvattnas några timmar. Därpå
inklappas bitarna i en ren handduk, doppas sedan i vispadt ägg och
skorpmjöl samt stekas bruna i =Zeniths margarin=. Läggas på varmt fat,
garneras med persilja och serveras med kokt potatis och korint- eller
kaprissås.


PUDDING AF KOKT FISK.

Öfverblifven kokt fisk rensas väl från ben, skinn och fjäll samt males
genom köttkvarn. I en kastrull sammanfräsas sedan 3 matskedar =Zeniths
margarin= och 4 matskedar hvetemjöl, hvarefter 5 à 6 dl. mjölk påspädes.
Då smeten kokat upp, hälles den i ett fat att kallna och blandas med ⅔
liter fisk, salt, socker, muskot och hvitpeppar efter smak, 3 äggulor och
3 vispade ägghvitor. Smeten hälles i en form smord med =Zeniths margarin=
och beströdd med skorpmjöl samt gräddas i vattenbad i varm ugn 1 timme.
Serveras med smält =Zeniths margarin= eller kaprissås samt kokt potatis.


FISKSTUFNING.

1 matsked =Zeniths margarin= och 1 d:o hvetemjöl sammanfräsas, hvarpå
spädes med ⅓ liter varmt fiskspad. Rifna skalet af ½ och saften af en
hel citron iblandas jämte 3 téskedar socker och ½ d:o salt. Sist ivispas
2 äggulor, hvarefter såsen silas och bör vara ganska tjock. Däri lägges
sedan ⅓ liter kokt fisk sönderdelad i smärre bitar (ej hackad). Bäst
passa härtill gädda, gös, lax, torsk eller kolja. Stufningen omröres,
lägges på varmt fat och litet hackad kapris strös öfver.


FISKGRATIN.

75 gr. =Zeniths margarin= och 3 strukna matskedar hvetemjöl sammanfräsas
i en kastrull samt spädas med ½ liter oskummad, kokande mjölk. Detta
hälles sedan i en skål att svalna. Sist iblandas 4 vispade äggulor, salt
och socker efter smak samt 4 hårdvispade ägghvitor. En form af eldfast
porslin smörjes med =Zeniths margarin=, i bottnen lägges ett 2 cm. tjockt
hvarf kall, kokt fisk, som blifvit befriad från skinn och ben samt
sönderraspad med ett par gafflar. Äggsmeten hälles öfver och anrättningen
gräddas i varm ugn. Serveras med citronsås eller rördt =Zeniths margarin=.


BULLAR AF KOKT FISK.

½ liter kall risgröt (kokad i mjölk) passeras genom en sikt och blandas
med ⅓ liter kall, kokt fisk, rensad och malen genom köttkvarn. Vidare
iröras 2 ägg, salt, socker och litet hvitpeppar. Smeten arbetas en
stund och formas sedan till små, runda bullar, hvilka doppas i ägg och
skorpmjöl samt stekas bruna i =Zeniths margarin=. Serveras till stufvade
morötter och grönärter.


SILLPUDDING MED ÄGGSTANNING.

2 stora sillar urbenas, flås och rensas samt vattenläggas i 12 timmar,
hvarefter de aftorkas och skäras i 3 cm. långa bitar. 20 kokta, kalla
potatisar skalas och skäras i tjocka skifvor. En puddingform smörjes med
=Zeniths margarin= och beströs med skorpmjöl. Därpå ilägges hvarftals
potatis och sillbitar, tills formen blir full. Potatis öfverst. På sillen
strös litet hvitpeppar. 4 ägg, 1 matsked hvetemjöl och ½ liter god mjölk
sammanvispas och denna smet hälles i formen. Litet skorpmjöl strös
öfver och puddingen gräddas i varm ugn 45 à 50 min. Serveras med smält
margarin.



KÖTTRÄTTER.


KALOPS.

2 kg. oxkött af den s. k. bibringan skäres i lagom stora portionsbitar.
Dessa bultas samt stekas bruna i rykande hett =Zeniths margarin= och
läggas sedan i en stekgryta jämte 1 matsked salt, 2 rödlökar, 1 tésked
hel kryddpeppar och 2 lagerbärsblad. En matsked hvetemjöl strös öfver och
kokande vatten hälles i, knappt i jämnhöjd med köttet. Kalopsen får koka
sakta under lock i 2 à 2½ timme och omröres ett par gånger. Serveras med
kokt potatis och lingon eller rödbetor. Varmt fat och varma tallrikar
till denna rätt.


OXRULLADER.

1 kg. oxkött (innanlår) skäres tvärt öfver i 12 lika stora skifvor. Dessa
bultas, beströs med malen hvitpeppar, och på hvarje skifva utbredes en
tunn skifva rökt skinka, hvarefter de hoprullas och omlindas med trådar
samt vändas i hvetemjöl. De brynas sedan i =Zeniths margarin=, spädas med
kokande vatten och få koka under lock i 1½ à 2 timmar. Då de äro färdiga,
befrias rulladerna från trådarna och läggas på ett varmt fat, såsen
afredes med litet hvetemjöl (grädde, om så önskas) och hälles öfver dem.
Serveras med kokt potatis och saltgurka eller lingon.


SURSTEK.

1½ kg. oxkött (innanlår) lägges i så mycket svagdricka att det täckes
däraf. I drickat blandas 1 dl. ättika, 1 tésked malen hvit- och 1 d:o
kryddpeppar, 3 matskedar socker och ett lagerblad. Efter 4 à 5 dagar
(sommartiden, på vintern 10 à 12) tages köttet upp, sköljes hastigt i
kallt vatten och inklappas i en handduk. 2 matskedar =Zeniths margarin=
brynas i en stekgryta och köttet ilägges att blifva brunt på alla sidor,
hvarefter det får steka sakta under lock omkring 2 timmar. Första timmen
spädes med buljong eller hett vatten, sedan med grädde eller mjölk. Såsen
afredes med hvetemjöl, smaksättes med salt och hvitpeppar samt serveras
i särskild skål till köttet jämte kokt potatis och någon syrlig sallad,
syltlök, gurkor o. d.


PANNBIFF.

800 gram renskuret oxkött skäres i tärningar och males en gång genom
köttkvarn. Af massan formas sedan stora, runda biffstekar, hvilka
öfverhackas med knifsryggen, jämnas väl i kanterna, beströs med salt och
hvitpeppar samt stekas bruna i rikligt med =Zeniths margarin=. Biffarna
läggas upp på varmt fat; finhackad rödlök brynes i =Zeniths margarin=, 1
matsked hvetemjöl fräses uti och såsen spädes under vispning med 3 à 4
dl. söt grädde samt får koka i 5 minuter. Såsen hälles öfver biffarna,
hvilka serveras med kokt potatis.


RULLAD AF SLAKSIDA.

1½ kg. slaksida (kållapp) aftorkas, bultas, peppras och saltas samt
bredes ut. På köttet läggas ett hvarf torkade äpplen, som förut
uppmjukats ett par timmar i kallt vatten. Köttet hoprullas hårdt och
ombindes med ett snöre. Rullen brynes starkt på alla sidor i =Zeniths
margarin=; vattnet, hvari frukten legat, kokas upp och användes att
späda steken med. Stekningen fortgår i 2½ à 3 timmar under lock. Då
rulladen är färdig, borttages snöret, och köttet skäres i jämna skifvor
med frukten inuti, lägges på varmt fat och garneras med persilja; såsen
afredes med hvetemjöl och grädde samt smaksättes med salt och hvitpeppar.
Härtill kokt potatis.


PANERADT OXKÖTT MED SÖTSUR SÅS.

Rester af kall kokt oxbringa, färsk eller rimsaltad, skäras i skifvor
ungefär ½ cm. tjocka. Dessa doppas i vispadt ägg och skorpmjöl, stekas
ljusbruna i =Zeniths margarin= samt läggas på varmt fat och garneras med
persilja. Serveras med kokt potatis och sötsur korintsås.


KÖTTSTUFNING MED LÖK.

1½ matsked =Zeniths margarin= brynes i en kastrull och däri fräsas sedan
2 matskedar finhackad lök och 1½ matsked hvetemjöl. Därefter spädes med
4 dl. het buljong (eller 4 dl. hett vatten med 2 maggitärningar). Såsen
afsmakas med salt, hvitpeppar och några droppar kryddättika samt får koka
upp. Kallt, kokt, färskt oxkött skäres i skifvor och nedlägges i såsen
jämte några kokta potatisar, skalade och skurna i skifvor. Anrättningen
får sedan bli het, men bör ej vidare koka. Serveras som frukosträtt.


KALFKALOPS.

2 kg. kalfbog eller bringa hugges i jämnstora bitar, hvilka bultas,
brynas starkt i ganska rikligt =Zeniths margarin= i en stekpanna och
öfverflyttas efter hand i en stekgryta. I stekpannan brynes mera =Zeniths
margarin=, 2 matskedar mjöl iröras, hvarpå spädes med 6 à 7 dl. svag
buljong eller hett vatten. Såsen får koka upp, afsmakas med salt och
hvitpeppar och hälles öfver köttet, hvilket sedan får koka sakta under
lock 1¼ à 1½ timme. Kalopsen upplägges på varmt fat och hackad persilja
strös öfver anrättningen. Serveras med kokt potatis, lingon eller syltlök.


KALFFRIKASSÉ.

2 kg. kalfbringa tvättas hastigt i hett vatten, aftorkas och knäckes
samt lägges i en kastrull med kokande vatten (2 à 2⅓ liter). Då köttet
kokar upp, skummas väl, 1 matsked salt och några hvitpepparkorn iläggas,
och köttet får sakta koka färdigt under lock. I en mindre kastrull
sammanfräsas 2½ matsked =Zeniths margarin= och 2 matskedar mjöl;
kalfbuljong påspädes, tills såsen blir tämligen tunn; därpå ivispas 2
äggulor, hvarefter såsen afsmakas med salt, citronsaft, rifvet citronskal
och socker. Köttet styckas och lägges i ett djupt serveringsfat, såsen
silas däröfver och rikligt med hackad persilja strös på. Kokt potatis
härtill. Öfverblifvet spad användes till soppa.


KALFFRIKADELLER.

800 gram kalfkött skäres i bitar och males 2 ggr genom köttkvarn,
hvarefter det blandas väl med 1 rågad matsked potatismjöl, 1½ tésked
salt, ½ d:o hvitpeppar, 2 ägg och 1 dl. söt grädde. Af färsen formas
runda, stora bullar, hvilka läggas i kokande, saltadt vatten, att
sakta koka färdiga. 2 matskedar =Zeniths margarin= och 2 d:o hvetemjöl
sammanfräsas i en kastrull och spädas med 5 à 6 dl. af frikadellspadet.
Såsen smaksättes med socker, salt och kryddättika, 2 äggulor ivispas,
såsen silas, och blandas med 2 matskedar kapris samt hälles öfver
frikadellerna.


KALFFÄRSKOTLETTER.

Samma slags färs som i föregående recept blandas med litet rifven lök och
formas till bullar, hvilka tillplattas och gifvas form som kotletter samt
öfverhackas lätt med knifsryggen. Därpå brynas de på båda sidor i rikligt
med =Zeniths margarin=, spädas med brun buljong och få koka sakta ¼ m
timme samt läggas på varmt fat. Såsen afredes med hvetemjöl och grädde
samt afsmakas med salt och hälles öfver kotletterna. Serveras med brynt
potatis och lingon.


KALFBIFF MED CURRY.

Ur innanlåret på en gödkalfstek skäras 8 stora, fingertjocka skifvor, som
bultas väl, formas runda och beströs med salt och hvitpeppar. 2 matskedar
=Zeniths margarin= brynes i en stekpanna och biffarna iläggas, brunstekas
hastigt på båda sidor samt uppläggas i krans på varmt fat. Stekpannan
urvispas med 1 dl. hett vatten eller buljong och såsen hälles öfver
biffarna, hvilka sedan garneras med citronskifvor. En matsked =Zeniths
margarin= och 1 rågad tésked currypulver sammanröras med en gaffel. Däraf
formas sedan med två refflade smörspadar små kulor, som läggas på en
glasassiett och serveras till biffarna. Härtill kokt eller stekt potatis.


KALFLEFVERPASTEJ.

1 kg. kalflefver rifves rå och blandas med 2 rifna rödlökar, 4 à 5
vispade ägg, 1 dl. skorpmjöl, 1 dl. hvetemjöl, 4 hackade ansjovisar,
1 dl. smält =Zeniths margarin=, salt, hvitpeppar, socker och rifven
muskotnöt efter smak samt ⅓ liter tunn grädde. Smeten passeras därefter
genom en grof sikt. En slät bleckform klädes i bottnen och på sidorna
med tunna späckskifvor; smeten hälles i formen och öfvertäckes med
späckskifvor, hvarpå pastejen gräddas i vattenbad i ugn 1¼ à 1½ timme.
Då den nästan svalnat, uppstjälpes den och serveras till smörgåsbordet,
skuren i tunna skifvor och garnerad med små ättiksgurkor eller syltlök.


SPÄCKAD KALFLEFVER.

En gödkalflefver sköljes väl och aftorkas samt späckas i jämna rader
med smala späckstrimlor, som rullats i salt och hvitpeppar. 2 matskedar
=Zeniths margarin= brynes i en stekgryta, lefvern lägges i och brunstekes
hastigt å båda sidor, hvarefter 1 dl. het mjölk påspädes och lock lägges
på. Grytan flyttas öfver svagare eld och lefvern spädes emellanåt med het
mjölk samt vändes. Då den är färdig, skäres den i tunna skifvor, såsen
afredes med grädde och hvetemjöl samt afsmakas med salt och en liten
knifsudd socker. Härtill brynt potatis, lingon eller syltlök.


FÅRKALOPS MED RÖTTER.

1½ kg. fårbog eller bringa skäres i nätta bitar, som brynas i =Zeniths
margarin= och läggas i en liten stekgryta. Stekpannan urvispas med 1
matsked hvetemjöl och 3 dl. hett vatten, hvarefter denna sås hälles
öfver köttet. ½ tésked hel kryddpeppar, ½ d:o hvitpeppar och 1 d:o salt
strös öfver, och därpå ilägges 1 medelstor kålrot, skalad och skuren i
tärningar samt 8 morötter, skrapade och skurna i skifvor. Lock lägges
på och kastrullen får koka sakta i 2 timmar eller mera, om så behöfs.
Upplägges på varmt fat, köttet i midten och rötterna däromkring; såsen
vispas upp med 2 dl. het buljong och afredes med litet hvetemjöl, om den
skulle vara för tunn.


LAMMFRIKASSÉ.

1½ kg. lammbringa eller bog hugges i lagom stora bitar och lägges i 2
liter kokande, saltadt vatten. (Hvad som blir öfver af spadet då såsen är
beredd, användes till soppa). Då köttet kokar, skummas spadet, hvarefter
köttet får långsamt koka färdigt. Det upptages och hålles varmt, medan
såsen tillagas. 1½ matsked =Zeniths margarin= och 1½ d:o hvetemjöl
sammanfräsas, hvarefter spädes med lammbuljongen, tills såsen blir lagom
tjock. Då iläggas 2 matskedar finhackad persilja och 1½ d:o hackad dill,
samt 1 tésked kryddättika och ½ d:o socker. Om så önskas, kan äfven en
vispad äggula iblandas. Kött och sås serveras på samma fat. Härtill kokt
potatis.


KOKT FÅRKÖTT MED RIS OCH GRÖNSAKER.

1½ kg. fårbringa eller bog styckas i bitar och lägges i en gryta, 3 liter
kokande, saltadt vatten påhälles, och då köttet kokar upp, skummas väl.
Då köttet kokat en timme iläggas 4 skrapade morötter, 2 palsternackor,
1 à 2 små blomkålshufvud och 10 jordärtskockor. 1 liter af spadet tages
undan och i detta kokas 1½ dl. skållade risgryn. Då köttet är färdigt,
upplägges det på ett ganska stort, varmt fat; risgrynen afsmakas med salt
och läggas som bård omkring köttet; därutanför ordnas sedan de kokta
grönsakerna. Hackad persilja strös öfver. ½ liter af spadet afredes med
1 matsked =Zeniths margarin= och 1 d:o hvetemjöl, blandas med hackad
persilja och serveras i såsskål till anrättningen.


FÅRKOTLETTER.

Äro kotletterna stora, beräknas 2 till en portion, eljest 3. De afhuggas
och putsas, bultas lätt, beströs med hvitpeppar, doppas i smält =Zeniths
margarin= och få ligga ½ timme. 2 matskedar =Zeniths margarin= brynes
i en stekpanna, kotletterna läggas i några i sänder och brunstekas på
båda sidor samt saltas. Därefter läggas de upp på varmt fat, stekpannan
urvispas med het brun buljong och såsen hälles i midten af fatet. En
liten kula af persiljesmör lägges på hvarje kotlett och på en glasassiett
uppläggas likaledes dylika små kulor, som serveras till kotletterna jämte
kokt eller stekt potatis.


FÅRSCHNITZEL.

På en fårstek skäras ur innanlåret 2 cm. tjocka skifvor, hvilka rundas,
bultas lätt och doppas först i smält =Zeniths margarin= och sedan i en
blandning af finhackad färsk timjan, lök, persilja och körfvel samt få
ligga ett par timmar. Litet hvitpeppar strös på och skifvorna brunstekas
hastigt i hett =Zeniths margarin=, saltas samt läggas upp. Stekpannan
urvispas med hett vatten eller buljong och såsen hälles öfver köttet.
På hvarje schnitzel lägges en kula persiljesmör blandadt med timjan och
körfvel. Kokt eller stekt potatis härtill.


FINSK FÅRSTUFNING.

1½ kg. fårbog eller bringa hugges i bitar, som läggas i en vanlig
stekgryta af järn (ej emaljerad). Ofvanpå köttet läggas 12 råskalade,
fyrdelade potatisar, 4 skrapade morötter, skurna i tjocka skifvor, 2
lagerblad, 10 hvit- och 10 kryddpepparkorn, 1 matsked salt samt en
persiljeknippa sammanbunden med 1 kvist timjan och ett par purjolökar.
En matsked hvetemjöl strös öfver och sist påhälles 1⅓ liter vatten.
Tättslutande lock lägges på grytan, och denna insättes i varm ugn.
Stufningen får koka i nära 2 timmar. Upplägges på varmt fat med rötterna
som garnityr. Persiljebuketten tages bort och hackad persilja strös öfver
anrättningen.


HACHIS AF FÅRKÖTT.

1 matsked =Zeniths margarin= och 1 stor, finhackad, gul lök sammanfräsas,
och däri röres sedan 1 matsked hvetemjöl, hvarefter spädes med ⅓ liter
fårbuljong eller afkok på stekben, blandadt med litet köttextrakt.
Denna sås afsmakas med salt och hvitpeppar och får koka några minuter,
hvarefter den afredes med 1 äggula och 1 dl. söt grädde. ½ kg. fint
hackadt får- eller lammkött (stekrester) iblandas, anrättningen får bli
het men ej koka, hvarefter den lägges upp på fat och garneras med stekta
ägg, upplagda på rostade hvetebrödskifvor.


SPÄCKAD FLÄSKKARRÉ.

50 gr. stora katrinplommon sköljas i hett vatten och förvällas i 10
minuter samt få svalna, hvarefter de fyrdelas på längden och stenarna
urtagas. 1½ kg. fläskkarré späckas tätt med plommonstrimlorna samt
penslas med litet urpressad citronsaft. 1 matsked =Zeniths margarin=
brynes i en stekgryta och köttet ilägges att blifva brunt på alla sidor.
Litet af plommonspadet ihälles då och då under stekningen och dessutom
spädes med hett vatten. Då köttet är färdigt, tages det upp och skäres i
skifvor som åter hopläggas på fatet, så att karrén ser hel ut, hvarefter
den garneras med grönsallad och persilja. Såsen vispas upp och afredes
med hvetemjöl samt spädes med litet buljong, om den är knapp. Till köttet
serveras kokt potatis samt syrlig sallad eller äppelmos.


GRILJERAD FLÄSKKOTLETT.

1 kg. fläskkotlett sönderhugges, så att ett ben följer vid hvarje
kotlett. Köttet bultas, beströs med salt och hvitpeppar och doppas först
i vispade ägg och sedan i finstött skorpmjöl. Flottyr upphettas i en djup
stekpanna, och då den är rykande het, iläggas kotletterna att brunstekas
på båda sidor. Det måste vara så mycket flottyr, att den fullkomligt når
öfver kotletterna. Dessa tagas upp med en hålslef och läggas på gråpapper
en stund, så att flottyren afdryper, hvarefter de ordnas på ett varmt
fat. En citronskifva och ½ tésked kapris på hvarje kotlett. 2 matskedar
=Zeniths margarin= fräses ljusbrunt i en stekpanna och serveras i en
liten såskanna. Dessutom potatis, blomkål, ärter eller dylikt till köttet.


STEKT REFBENSSPJÄLL.

1½ kg. refbensspjäll knäckes tvärt öfver på 3 ställen samt gnides med
salt och hvitpeppar, lägges med köttsidan uppåt på en med =Zeniths
margarin= bestruken långpanna och insättes i het ugn. Så fort köttet
börjar brynas, öses det ofta med det utsipprande fettet. Då det fått
vacker, brun färg, spädes med ½ liter brun buljong, och några klufna,
urkärnade äpplen läggas i. Refbensspjället får steka i 1¼ à 1½ timme och
öses med såsen hvar femte minut. Då det är färdigt, skäres det i nätta
bitar (1 à 2 ben i hvarje bit) och lägges upp på varmt fat samt garneras
med äppelkompott, kokta katrinplommon och persilja, kruskål o. d. Såsen
skummas, silas, afredes, om man så vill med hvetemjöl och vatten och
serveras i varm skål. Härtill kokt eller stekt potatis, äppelmos, lingon
eller rödbetor.


SKINKKROKETTER.

8 stora, kokta potatisar skalas och rifvas samt blandas med 2 dl.
finhackad kokt rökt skinka, 4 vispade ägg, salt, hvitpeppar och rifven
muskotnöt efter smak. Häraf formas aflångt runda bullar, hvilka doppas
i vispadt ägg och skorpmjöl samt stekas bruna i rikligt med =Zeniths
margarin=. Uppläggas högt på varmt fat och garneras med stekt persilja.


SKINKSTUFNING.

2 dl. finskurna tärningar af rökt skinka och 1 stor rödlök skuren i
tärningar fräsas i 3 matskedar =Zeniths margarin=. Skinkbitarna tagas upp
och hållas varma; 2 matskedar hvetemjöl fräses samman med margarinet och
spädes med 1½ dl. söt grädde. Då denna sås kokar, ihälles 1½ dl. sur (ej
gammal) grädde. Såsen smaksättes med salt och rifven ost. 8 nykokta,
varma potatisar skalas och skäras i jämna skifvor, hvilka läggas radvis
på ett varmt fat. Däröfver strös skinkbitarna, såsen vispas upp och
hälles öfver. Serveras mycket varmt.


STEKT SVINHJÄRNA.

Hjärnan lägges i kallt vatten några timmar, hvarunder vattnet ombytes
ett par gånger. Därpå befrias den från alla hinnor och förvälles hastigt
i kokande, saltadt vatten samt lägges i en sikt att afrinna. Då den
svalnat, skäres den i skifvor, som beströs med salt och hvitpeppar,
doppas i vispadt ägg och skorpmjöl samt stekas gulbruna i =Zeniths
margarin=. Garneras med persilja.


KANINFRIKASSÉ.

Då en kanin skall flås, upphänges den vid bakbenen; skinnet lossas med
en skarp, spetsig knif rundtom knälederna och uppsprättas försiktigt
inåt lårens innersidor samt sedan midtåt buken ända upp till halsen,
hvarefter det lätt kan afdragas. Hufvud och tassar bortskäras,
ytterhinnorna afflås utan att köttet rispas; kaninen skäres upp och
inälfvorna urtagas, hvarefter den tvättas mycket noga. Skall kaninen
stekas hel, böra refbenen knäckas och likaså ryggraden, låren och
bogarna men ej tvärtigenom; endast så mycket att styckningen går lätt,
då steken är färdig. Skall kaninen däremot kokas, delas den i 8 bitar:
lår och bogar hvar för sig samt resten af djuret i 4 delar. En emaljerad
gryta klädes i bottnen med tunna skifvor af färskt späck och på dessa
lägges kaninköttet. Mellan bitarna strös ½ tésked malen hvitpeppar, 1
tésked salt och 1 matsked finhackad persilja. Däröfver strös 2 matskedar
hvetemjöl; därpå lägges åter ett hvarf späckskifvor och sist påhälles 1
liter vatten. Köttet får nu koka sakta, tills det kännes mört, då det
styckas i mindre bitar, hvilka uppläggas på varmt fat. Såsen skummas,
uppvispas och silas i en liten såskastrull, afsmakas med citronsaft och
socker samt afredes med 2 vispade äggulor, hvarefter den hälles öfver
köttet. Serveras med kokt potatis.


KANINSTEK.

En ung kanin göres i ordning enligt föregående anvisningar, hvarefter den
rundt om belägges med tunna späckskifvor, hvilka fastbindas med snören. 3
matskedar =Zeniths margarin= brynes i en stekgryta, kaninen brynes väl på
alla sidor och vändes till sist med ryggen uppåt. Därpå spädes med brun
buljong och köttet får steka färdigt under lock. I början spädes steken
med buljong, sedan med grädde. Då kaninen är färdig, borttagas trådarna
och späcket, hvarefter den styckas. Såsen skummas, afredes med hvetemjöl
och grädde, smaksättes med salt och hvitpeppar. Härtill brynt potatis,
grönsallad, syltgurka, vinbärsgelé o. d.


STEKTA KYCKLINGAR.

Kycklingarna plockas, svedas öfver spritlåga, urtagas, tvättas och
aftorkas väl samt gnidas inuti med litet salt och hvitpeppar. Bröstbenet
knäckes och brytes bort. En matsked groft skuren persilja och ½
d:o =Zeniths margarin= sammanknådas och stoppas i hvarje kyckling;
vingarna och benen tryckas tätt intill sidorna och fastbindas, så att
kycklingarna se fylliga ut. Därpå brynas de på alla sidor i =Zeniths
margarin= och läggas sedan med ryggen nedåt i grytan att färdigstekas
under lock. Vill man hafva såsen klar, spädes med buljong, eljest med
grädde. Då kycklingarna äro färdiga, aflindas trådarna, och kycklingarna
klyfvas längs efter; läggas upp, så att de se hela ut och garneras med
sallatsblad samt persilja. Såsen afredes med hvetemjöl och grädde, om
man önskar den tjock och simmig, men många föredraga som sås endast den
köttsky, som finnes kvar i grytan, väl urvispad med litet het buljong.
Serveras med brynt potatis samt grönsallad eller pressgurka.


KOKT HÖNS MED RIS.

2 feta höns plockas, svedas, urtagas och tvättas noga; nedläggas under 3
min. i kokande vatten, sköljas åter i kallt vatten och styckas sedan i
lagom stora bitar. Dessa läggas i 2 liter kokande vatten, tillsatt med 1
rågad matsked salt och 10 hvitpepparkorn. Köttet bör koka mycket sakta.
Samtidigt med hönsen kokas i en annan kastrull 1½ dl. skållade risgryn
i 1 liter vatten jämte 25 gr. =Zeniths margarin=, 1 tésked salt och en
liten bit citronskal. Sås beredes af 1½ matsked =Zeniths margarin=, 1½
dl. hvetemjöl och så mycket af hönsbuljongen, att såsen blir lagom tjock.
Afsmakas med salt och hvitpeppar. Sist ilägges så mycket currypulver, att
såsen smakar ganska starkt däraf. De kokta risgrynen läggas som en bård
ytterst på fatet, och hönsköttet ordnas därinom; ljusa och mörka bitar
väl blandade. Ett par skedblad af såsen hälles öfver köttet och resten
serveras i särskild skål. Härtill kokt potatis. Hönsen kunna äfven kokas
hela och styckas efter kokningen.


KÖTTPUDDING MED POTATISMOS.

Härtill användas hvarjehanda rester af kokt eller stekt finhackadt kött;
dock ej gärna fårkött. Dylika rester användas hellre till hachis. 1 liter
kötthack blandas med 3 rifna schalottenlökar och fräses i 3 matskedar
=Zeniths margarin= samt kryddas med salt och hvitpeppar efter smak
jämte helt litet rifven muskotnöt. En puddingform smörjes med =Zeniths
margarin= och beströs med skorpmjöl. 1 liter nykokt potatispuré blandas
med 3 ägg, 2 dl. gräddmjölk, salt, socker, hvitpeppar och muskot efter
smak. I bottnen på formen lägges ett hvarf potatismos; därpå ett hvarf
kött som fuktas med en matsked buljong, så åter potatis o. s. v., tills
formen blir full. Potatismos öfverst. Detta strykes jämnt och krusas
med en knif. Puddingen gräddas i vattenbad i ugn och serveras med
öfverblifven steksås (eller smält =Zeniths margarin=) samt lingon eller
gurkor.


KÖTTPUDDING MED RISGRYN.

Tillagas som föregående, men potatismoset utbytes mot 1 liter kall
risgröt (kokad i mjölk), blandad med 3 ägg och 2 dl. god mjölk samt
kryddor som i föregående. Då sista hvarfvet ris lagts i formen,
öfvergjutes puddingen med smält =Zeniths margarin= och beströs med
skorpmjöl, hvarefter den gräddas i vattenbad i varm ugn. Serveras med
steksås och lingon.


KÖTTPUDDING MED MAKARONER.

250 gr. idealmakaroner läggas i kokande, saltadt vatten att kokas mjuka
samt hällas i en sikt att afrinna. 2 matskedar =Zeniths margarin= och 2
d:o hvetemjöl sammanfräsas i en kastrull och spädas med kokande mjölk
till en tunn gröt. Makaronerna läggas i, omskakas och ställas att svalna,
hvarefter 4 vispade ägg iröras. 400 gram kokt eller stekt kött, 100 gr.
rökt skinka och 1 stor lök skäras i fina tärningar och fräsas hastigt i
=Zeniths margarin=. En form smörjes med =Zeniths margarin= och beströs
med skorpmjöl; hälften af makaronstufningen lägges i, därpå köttet och så
resten af makaronerna. Därpå hälles en matsked smält =Zeniths margarin=
och sist strös skorpmjöl öfver puddingen. Gräddas i vattenbad i varm ugn
och serveras med steksås eller smält =Zeniths margarin= samt lingon.



ÄGGRÄTTER.


TILLREDNING AF OMELETTER.

Omelettpannan måste vara fullkomligt ren och blank. Huru den rengöres med
salt är förut angifvet i början af häftet. Äggen böra vispas så hastigt
och kraftigt som möjligt (ej under mer än en minut). 6, högst 8 ägg till
_en_ omelett. Hellre 2 mindre än en mycket stor.


OMELETT AF ÄGG OCH VATTEN.

6 äggulor, 4 hvitor och 3 matskedar vatten sammanvispas; 25 gr. =Zeniths
margarin= sönderdelas i små bitar och ilägges. I stekpannan fräses (ej
brynes) 25 gr. =Zeniths margarin= och smeten ihälles samt omröres varsamt
med en gaffel, tills den börjar tjockna. Då skakas omelettpannan sakta,
så att omeletten småningom rullas samman och får en aflång form, hvarpå
den genast uppstjälpes på anrättningsfatet och serveras. Denna anrättning
kallas vanligen »omelette au naturel» och utgör så att säga grundformen
för alla omeletter. Den kan dels serveras enbart eller efter behag
fyllas med stufning af hvarjehanda slag: hummer-, sparris-, blomkål-,
spenat-, svamp- eller fiskstufning. Då omeletten är nära färdig, bredes
fyllningen på ena halfvan, den andra vikes öfver och omeletten upplägges
försiktigt. Eller ock kan själfva smeten blandas med finhackad persilja,
dragon, gräslök eller körfvel (omelette aux fines herbes); eller ock med
hackad rökt skinka, smått sönderskuren böckling, rökt lax o. dyl. samt
gräddas. Salt bör ej blandas i omelettsmet, ty den blir däraf lätt grynig
och hård.


OMELETT AF ENDAST ÄGG.

6 ägg vispas och gräddas som föregående, men så löst som möjligt. Detta
sätt lämpar sig bäst för syltomelett. Syltet bredes ut på omeletten,
hvarefter denna hoprullas och öfverströs tjockt med socker, hvilket
brynes med ett glödgadt järn.


OMELETT AF ÄGG OCH GRÄDDE.

6 ägg vispas först enbart och sedan med 2 dl. grädde. Gräddas som
föregående och passar till stufningar.


PÖSIG OMELETT.

4 äggulor vispas; ⅓ liter grädde vispas till hårdt skum och 4 ägghvitor
slås likaledes till skum. Detta allt sammanblandas nu hastigt och lätt
samt gräddas som föregående i rikligt med =Zeniths margarin=. Passar
såväl för stufning som till sylt.


OMELETT MED ÄGG, MJÖLK OCH VATTEN.

6 ägg vispas och blandas med 2 matskedar oskummad mjölk och 1 matsked
vatten. Gräddas som föregående och passar till stufning men blir ej så
läcker som de förra.


OMELETT MED ÄGG, MJÖL OCH MJÖLK.

4 ägg vispas; 4 matskedar hvetemjöl iröres omsorgsfullt (inga klimpar!)
och sist ⅔ liter mjölk. Stekpannan upphettas, =Zeniths margarin=
_brynes_ i densamma och smeten hälles i. Omeletten får stå öfver elden,
tills den _börjar_ stanna vid bottnen, då den insättes i het ugn att
färdiggräddas. Serveras antingen med stufning eller som syltomelett och
är en ganska bra hvardagsanrättning. Smeten kan också blandas med lätt
stekta, ej för salta fläsktärningar samt fint skuren gräslök. I likhet
med smet till plättar, pannkakor m. fl. dylika mjölrätter bör äfven
ofvanstående vispas minst 1 timme före gräddningen, så att mjölet får
tillräcklig tid att svälla.


STEKTA ÄGG.

Till stekning väljas små ägg. En plättpanna upphettas, afgnides med salt
och rentorkas. I hvarje fördjupning fräses (ej brynes!) en liten bit
=Zeniths margarin=. Äggen sönderslås försiktigt öfver ett litet téfat och
få varsamt glida ner på plättpannan. Upptagas, då hvitan stelnat.


ÄGG MED POTATISPURÉ.

På ett stort varmt fat utbredes ett 2 cm. tjockt hvarf nylagad
potatispuré, tillsatt med ett skedblad =Zeniths margarin= samt uppspädd
med litet varm grädde. Kanten af purén krusas nätt med en knif och
därefter ordnas 4 à 5 löst stekta ägg i krans ofvanpå purén. Mellan
äggen läggas tunna skifvor af rökt skinka, hastigt frästa i =Zeniths
margarin=. I midten på fatet sättes en knippa krusig persilja, och små
persiljekvistar läggas på äggen.


ÄGG MED PERSILJESMÖR.

1 stor matsked =Zeniths margarin= sammanknådas med 1 d:o finhackad
persilja. Detta formas sedan till små kulor, hvilka läggas på en liten
glasassiett. Denna ställes midt på ett rundt fat och omgifves med en
yfvig krans af persilja. Däromkring läggas rostade hvetebrödskifvor och
på hvarje skifva ett stekt ägg.


ÄGG MED SENAP.

5 ägg kokas i 7 min., skalas, klyfvas längs efter och läggas i krans på
ett fat. 1 matsked =Zeniths margarin= brynes, 1 matsked hvetemjöl iröres,
och såsen spädes med ⅓ liter brun buljong. 1 tésked Colmans senapspulver
iröres, såsen får koka upp, afsmakas med salt och socker, silas och
hälles omkring äggen.


ÄGGSTANNING.

4 ägg vispas duktigt, först ensamma och sedan tillsammans med 2
kaffekoppar mjölk (3 dl.) och ¼ tésked socker. En liten porslinsskål
smörjes med rördt =Zeniths margarin=, smeten ihälles och skålen förses
med lock samt ställes i vattenbad på den varma spisen, tills smeten
»stannat». Vattnet får ej koka. Äggstanningen stjälpes varsamt på ett
varmt fat och garneras med finhackad persilja, som lägges i smala ränder
uppifrån och ned. I toppen sättes en liten persiljeknippa. Rundt omkring
äggstanningen läggas tunna skifvor af bräckkorf, skinka o. d. med
persiljekvistar emellan.



SÅSER.


GRUNDSÅS TILL FISK.

1 matsked =Zeniths margarin= och 2 matskedar hvetemjöl sammanfräsas i en
liten kastrull. ½ liter varmt fiskspad ihälles litet i sänder och såsen
får koka upp samt afsmakas med salt. I denna sås blandas sedan olika
slags inlägg (garnityr) såsom hackad persilja, hackad dill, d:o gräslök,
hackade, hårdkokta ägg, kapris, senap, rifvet citronskal samt citronsaft,
kräftstjärtar eller champinjoner. Till alla dessa inlägg kan såsen jämväl
förbättras genom att afredas med en äggula. Om pepparrot lägges i såsen,
bör äggulan uteslutas.


KORINTSÅS.

1 matsked =Zeniths margarin= brynes i en såskastrull och blandas sedan
med 2 matskedar hvetemjöl, hvarefter såsen spädes med ½ liter brun
buljong eller hett vatten med köttextrakt. Såsen får koka upp, smaksättes
med kryddättika, brun sirap och litet socker, hvarefter 1 dl. tvättade,
förvällda korinter blandas uti. Korintspadet användes att späda såsen
med, så sparas litet på buljongen.


STEKSÅS.

Då en stek är färdig och såsen skall tillagas, brynes 1 matsked =Zeniths
margarin= i en liten såskastrull och blandas med 2 matskedar hvetemjöl.
Den väl skummade köttskyn i stekgrytan spädes på jämte söt grädde, där
så önskas; såsen afsmakas med salt och hvitpeppar, får koka 10 min. och
silas i såsskålen. Det fett, som skummas af köttskyn, kan äfven fräsas
samman med mjöl till såsen, i stället för margarinet.


SÅS TILL KOKT KÖTT.

Denna tillagas som grundsås till fisk, men spädes med ljus buljong i st.
för med fiskspad. Samma slags inlägg för öfrigt utom gräslök och hackade
ägg. Pepparrotssås till kött bör dock afsmakas med litet kryddättika och
socker, likaså dillsås till lammkött.


VANILJSÅS.

⅓ liter mjölk, 1½ dl. grädde och 3 matskedar vaniljsocker kokas upp.
2 téskedar potatismjöl röres ut i litet kall mjölk och härmed afredes
såsen, hvarefter 3 vispade äggulor iblandas. Såsen vispas duktigt öfver
elden, tills den tjocknar men får ej koka. Vispningen fortsättes, tills
såsen kallnat. Just innan den skall serveras, iblandas hårdvispadt skum
af 2 dl. tjock grädde. Såsen kan äfven smaksättas med rifvet citronskal i
stället för vanilj.


SAFTSÅS.

¾ dl. hallonsaft och ¾ dl. röd vinbärssaft blandas med ⅓ liter vatten och
får koka upp. Såsen afredes med 1 matsked potatismjöl utrördt i kallt
vatten.


CHOKLADSÅS.

½ liter söt mjölk kokas upp hvarefter 100 gr. kakao vispas uti jämte 3 à
4 matskedar socker. 1 struken matsked potatismjöl röres ut i kall mjölk
och därmed afredes såsen. Vispas tills den kallnat och blandas med ett
par matskedar gräddskum, då den skall serveras.



GRÖNSAKSRÄTTER.


STUFVAD SPENAT.

800 gr. rensad spenat sköljes väl, förvälles i imkokare och får svalna,
hvarefter den males eller hackas mycket fint. 2 matskedar =Zeniths
margarin= fräses med 3 matskedar mjöl, spenaten lägges i och omröres,
hvarefter så mycket god mjölk påspädes, att stufningen blir lagom
tjock. Afsmakas med salt, socker och helt litet muskot. Serveras
jämte halfkokta, klufna ägg eller hackade, hårdkokta ägg. Om litet
trädgårdssyror blandas till spenaten, blir smaken mera uppfriskande.


NÄSSELPUDDING.

500 gr. förvällda, väl urkramade nässlor malas genom köttkvarn och
blandas med 2 matskedar finskuren gräslök. 2 matskedar =Zeniths margarin=
och 2 d:o hvetemjöl sammanfräsas i en kastrull och spädas med kokhet
mjölk till en tjock stufning. Då denna svalnat, iröres nässlorna jämte
4 ägg, salt, hvitpeppar och rifven muskotnöt efter smak. Smeten hälles
i en med =Zeniths margarin= smord puddingform och gräddas i vattenbad i
varm ugn omkring 1 timme. Puddingen urstjälpes försiktigt på ett stort
fat, och rundt omkring den läggas stufvade morötter eller ock små,
helkokta morötter omväxlande med mycket små potatisbullar. Smält =Zeniths
margarin= serveras till puddingen.


MOROTSTUFNING.

50 gr. =Zeniths margarin= smältes i en kastrull och däri lägges 1 liter
mycket små morotstärningar jämte 1 dl. vatten, 1 persiljeknippa, 1 kvist
kyndel och 2 téskedar salt. Morötterna få koka öfver mycket svag eld,
tills de kännas mjuka, och omröras emellanåt. Persiljan tages bort; 3
äggulor vispas samman med 2 dl. grädde och 2 matskedar hackad persilja.
Detta hälles öfver morötterna, som skakas duktigt öfver elden, men få ej
koka vidare. Till stufningen serveras små brunstekta potatisbullar.


MOROTMOS.

10 stora morötter tvättas, skrapas och sköljas väl samt kokas mjuka i
imkokare och passeras därefter genom en grof sikt. Moset lägges i en
kastrull och blandas med 1 matsked =Zeniths margarin=, 1 tésked salt, 1
dl. buljong och 1½ dl. grädde, samt får koka upp under ständig omrörning.
Därpå upplägges det i pyramidform på ett varmt fat och krusas nätt med en
knif. I toppen sättes en persiljeknippa och omkring moset lägges en krans
kokta spritärter eller ärtskidor. Serveras till skinka eller salt kött.


MOROTPASTEJER.

6 stora morötter skrapas och sköljas, kokas mjuka i imkokare och malas.
Detta mos blandas med 4 vispade äggulor, 1½ dl. söt grädde, 1 matsked
rifven sötmandel (1 liten bittermandel) salt efter smak och sist 4 till
skum slagna ägghvitor. Små, släta pastejformar smörjas med =Zeniths
margarin=, fyllas till ¾ med smeten och pastejerna gräddas i varm ugn
samt uppstjälpas i rundel på ett fat. I midten läggas kokta spritärter
med några små bitar kall =Zeniths margarin= öfver. Serveras till spicken
skinka o. d. eller som ensamrätt med kaprissås till.


HELSTEKT LÖK.

Stora lökar skalas och sköljas samt aftorkas. 1 matsked =Zeniths
margarin= brynes i en stekpanna, lökarna iläggas och stekas, tills de bli
vackert bruna. En nypa salt strös öfver, kokande vatten eller buljong
påspädes, och lökarna få koka sakta under lock 1 timme. Spadet bör då
vara nästan inkokt. Anrättningen serveras mycket varm.


LÖKSTUFNING.

12 stora lökar skalas, skäras i skifvor och stekas mjuka i 2 matskedar
brynt =Zeniths margarin= samt uppläggas i ett fat och hållas varma. I
stekpannan brynes 1 matsked =Zeniths margarin= och sammanfräses med en
matsked hvetemjöl; tjock, söt grädde påspädes, tills såsen blir lagom
tjock, hvarefter den får koka upp. ½ tésked köttextrakt ilägges och sist
löken. Stufningen omskakas, saltas och lägges upp på varm karott.


STEKTA KÅLRÖTTER.

2 medelstora kålrötter skalas och skäras i 1 cm. tjocka skifvor. Dessa
förvällas i imkokare, tills de bli mjuka, hvarefter de tagas upp och få
svalna. Hvarje skifva delas sedan i fyra bitar; dessa doppas i ägg och
skorpmjöl samt stekas bruna i =Zeniths margarin=. Serveras till salt
kött, fläskkorf o. s. v.


FYLLDA KÅLRÖTTER.

5 à 6 medelstora, jämna kålrötter tvättas väl, skalas och skäras flata
i toppändan. Nertill afskäras skifvor till lock, rötterna urgräfvas
försiktigt och kokas i saltadt vatten, tills de kännas mjuka, då de
ställas på en sikt att afrinna och svalna. Därpå fyllas de med vanlig
köttfärs, blandad med tredjedelen kokta risgryn, locken läggas på, och
rötterna ställas i en stor stekpanna, smord med =Zeniths margarin= samt
sättas i en varm ugn att stekas ljust bruna. Under tiden ösas de ofta med
buljong eller hett vatten och någon gång med smält =Zeniths margarin=.
Uppläggas sedan på varmt fat och såsen hälles öfver dem. Det urgräfda
moset kan lämpligen användas i kålrotspudding.


KÅLROTSPUDDING.

2 medelstora kålrötter tvättas, skalas, skäras i skifvor och kokas mjuka
i imkokare samt läggas på en sikt att afrinna. Därpå malas de och moset
väges. Till hvarje ½ kg. mos tages 3 matskedar smält =Zeniths margarin=,
1½ dl. skorpmjöl, 1½ dl. grädde eller god mjölk, 3 äggulor, 1 matsked
socker, 1 tésked salt och 3 vispade ägghvitor. Litet rifven mandel
förbättrar smaken. Smeten hälles i en med =Zeniths margarin= smord form
och gräddas i vattenbad i varm ugn. Serveras till rimsaltadt kokt eller
stekt kött.


STUFVADE SOCKERÄRTER.

2 liter späda sockerärtskidor snoppas och sköljas samt läggas i så mycket
kokande, saltadt vatten, att det når knappt upp till ärterna, hvarefter
de få sakta koka färdiga. Spadet bör vara nästan inkokt då. 1 matsked
=Zeniths margarin= och 1 matsked hvetemjöl arbetas samman med en knif,
tills inga mjölklimpar synas. Denna afredning blandas sedan försiktigt
till ärterna, kastrullen omskakas och stufningen får koka några minuter.
Sist ilägges 1 matsked finhackad persilja.


KOKTA VAXBÖNOR.

1 kg. gula eller gröna vaxbönor rensas och sköljas samt kokas mjuka
i imkokare. Uppläggas på varmt fat och ätas jämte rördt eller smält
=Zeniths margarin=.

S. k. sparrisärter anrättas på samma sätt. På dessa, som nätt och jämnt
böra vara fullvuxna, bortrensas endast det vid ena ändan kvarsittande
blomfodret. Man bör vid rensningen ej använda knif, ej heller böra
ärterna läggas i metallkärl (så vida det ej är emaljeradt), ty den ur
ärterna framsipprande saften blir svart som bläck, då den kommer i
beröring med metall.


KOKT BLOMKÅL.

4 små blomkålshufvud rensas, sköljas och kokas mjuka i saltadt vatten.
För att få blomkålen riktigt hvit, öfversiktar man den med ett tunt lager
hvetemjöl, hvarjämte kokvattnet blandas med ½ kaffekopp mjölk. Kålen
tages upp så hel som möjligt, lägges med blommorna uppåt på ett varmt
fat och öfvergjutes med smält =Zeniths margarin= eller med sås beredd
på följande sätt: 50 gr. =Zeniths margarin= och 1 knapp dl. hvetemjöl
sammanfräses och spädes med ⅓ liter kålspad eller buljong. Såsen får koka
10 min., hvarefter ilägges ytterligare 50 gr. =Zeniths margarin= och 2
téskedar citronsaft (samt möjligen en knifsudd socker). Såsen omröres,
tills margarinet är smält.


BLOMKÅLSLÅDA.

2 blomkålshufvud putsas och förvällas i saltadt vatten samt få afrinna
och kallna. Därpå sönderdelas de i små klyftor, hvilka läggas i en form
af eldfast porslin smord med =Zeniths margarin=. 1 matsked =Zeniths
margarin= och 1 d:o hvetemjöl sammanfräsas och spädas med så mycket
kokande mjölk (omkr. ⅓ liter), att man får en tämligen tjock sås, som
smaksättes med salt och socker. Då denna svalnat, ivispas 3 äggulor, 2
matskedar rifven ost och 3 till skum slagna ägghvitor. Såsen hälles
öfver blomkålen, och anrättningen gräddas gulbrun. Serveras med rördt
=Zeniths margarin=.


STEKTA RÖDBETOR.

5 jämnstora rödbetor tvättas väl, stekas oskalade i varm ugn, tills
de bli mjuka, men tillses och vändas ofta, så att de ej bli brända.
Därefter befrias de från skalen, skäras i skifvor af ½ cm. tjocklek,
vändas i vispadt ägg och finstött skorpmjöl samt stekas bruna i =Zeniths
margarin=. Rödlök skäres i skifvor, brynes i =Zeniths margarin= och
lägges öfver rödbetorna på anrättningsfatet. Serveras till nykokt potatis
och kallas stundom för rödbetbiff.


KOKTA JORDÄRTSKOCKOR.

1½ liter jordärtskockor tvättas väl, skalas eller skrapas och sköljas
samt läggas i ättikblandadt vatten (1 matsked ättika pr liter vatten).
Därpå kokas de i saltadt vatten, blandadt med ett par matskedar mjölk. Då
de äro färdiga, tagas de upp med silslef, få afrinna något på en sikt,
läggas upp högt på ett varmt fat och öfvergjutas med smält =Zeniths
margarin=. Serveras mycket varma med rördt =Zeniths margarin=.


STEKTA JORDÄRTSKOCKOR.

Härtill väljas mycket små, runda jordärtskockor. De behandlas som i
föregående, och då de äro kokta, bredas de ut på ett fat att kallna.
Därefter doppas de i vispadt ägg och sedan i skorpmjöl samt stekas bruna
i =Zeniths margarin=.


GRATIN PÅ JORDÄRTSKOCKOR.

En låg, vid form af eldfast porslin smörjes med =Zeniths margarin=. Däri
nedlägges sedan ett hvarf kokta, kalla jordärtskockor, skurna i tjocka
skifvor. Af 75 gr. =Zeniths margarin=, 3 matskedar hvetemjöl och 3 dl.
mjölk kokas nu en afredning, som smaksättes med salt och socker. Då denna
svalnat, iröras 3 äggulor och 3 hvitor slagna till skum. Denna smet
hälles öfver jordärtskockorna, ett tjockt hvarf rifven ost strös på, och
några bitar =Zeniths margarin= instickas här och hvar i gratinen. Gräddas
i ganska varm ugn, tills den höjer sig och blir gulbrun. Serveras med
rördt =Zeniths margarin=.


KOKT BRYSSELKÅL.

50 st. brysselkålhufvud befrias från de yttre bladen och sköljas väl i
ett par vatten samt läggas i kokande, saltadt vatten jämte en matsked
=Zeniths margarin=. Så litet vatten som möjligt. Första halftimmen bör
kålen koka utan lock. (Detta gäller äfven andra kålsorter). Den bör koka
mycket sakta men ganska länge, tills den, som man säger, »smälter i
munnen»; upptages med hålslef och lägges på varmt fat samt öfvergjutes
med smält =Zeniths margarin=. Vill man afreda kålen, så sker detta på
samma sätt, som förut är nämndt om stufvade sockerärter.


RÖDKÅL.

Ett medelstort, hårdt rödkålshufvud afputsas och stocken utskäres med en
spetsig, hvass knif, hvarefter kålen skäres i fina strimlor. 2 matskedar
=Zeniths margarin= läggas i bottnen på en emaljerad gryta; kålen ilägges
jämte 1 tésked salt, 1 d:o socker och 1 matsked rödbetättika. Kålen får
nu koka i 3 timmar (först utan lock), men måste ofta röras om och vändas.
Just innan kålen serveras, afsmakas den med salt, =Zeniths margarin= och
litet röd vinbärssaft. Serveras till kokt, rimmadt eller färskt kött men
helst till refbensspjäll, fläskrygg, gås o. d.


SMÅ POTATISPUDDINGAR.

10 stora, kokta potatisar skalas och mosas medan de äro varma samt
blandas med 100 gr. =Zeniths margarin=, 4 vispade ägg, 1 dl. sur grädde
vispad till skum, salt, socker, muskot och mandel efter smak och sist 4
vispade ägghvitor. Släta bakelseformar smörjas med =Zeniths margarin=
och beströs med finsiktadt skorpmjöl, fyllas till ¾ med smeten, och
puddingarna gräddas i varm ugn. Uppstjälpas i krans på ett varmt fat,
och midt på fatet läggas kokta spritärter, hvilka öfvergjutas med smält
=Zeniths margarin=.


SVAMPLÅDA.

⅓ liter förvälld, finhackad svamp, 1 dl. finskurna löktärningar brynta
i =Zeniths margarin=, 1 matsked hackad persilja, 1 matsked rifvebröd, 3
vispade äggulor samt salt och hvitpeppar efter smak sammanröras med 4 dl.
god mjölk. Sist iblandas 3 till skum slagna ägghvitor. Smeten hälles i en
omelettlåda af eldfast porslin och gräddas i varm ugn, samt serveras med
smält =Zeniths margarin= till.


SVAMPPUDDING.

En puddingform af 1½ liters rymd smörjes med =Zeniths margarin= och
beströs med skorpmjöl. I bottnen lägges sedan ett hvarf förvälld,
afrunnen svamp, antingen en sort eller flera blandade och beströs med
hvitpeppar, fint skuren gräslök och finhackad persilja; däröfver lägges
ett hvarf tunna, lätt stekta skifvor af fet, rökt skinka och därpå ett
hvarf kokta potatisskifvor, hvarpå läggas några bitar =Zeniths margarin=.
Sedan åter svamp o. s. v. tills formen blir full. Öfversta hvarfvet bör
vara potatis. 3 ägg och ½ liter god mjölk sammanvispas och hälles öfver
puddingen, hvarefter den gräddas i vattenbad i bra varm ugn.


STEKT SMÖRSVAMP.

På stora, felfria smörsvampar afskäres foten, hvarefter de flås och
fröredningen tages bort. Svamparna förvällas hastigt i saltadt vatten och
få svalna, doppas i vispadt ägg och skorpmjöl samt stekas bruna i rikligt
med =Zeniths margarin=. Upplägges på varmt fat; i såsen fräses hastigt
1 matsked fint skuren gräslök och 1 d:o hackad persilja, ett skedblad
grädde hälles i, såsen smaksättes med salt och hvitpeppar, vispas upp och
hälles öfver svampen. Serveras hett.


STEKT FÅRTICKA.

Stora fårtickor rensas och skäras i skifvor. Dessa förvällas i saltadt
vatten och läggas att afrinna. Därpå beströs de med hvitpeppar, vändas i
vispadt ägg och skorpmjöl samt stekas i =Zeniths margarin= och uppläggas
i krans på ett varmt fat. I stekpannan vispas 1 matsked hvetemjöl och ⅓
liter söt grädde, såsen får koka upp, blandas med ½ tésked köttextrakt
och hälles öfver svampen. Serveras med små brunstekta potatisar.


S. K. HVITSÅS TILL STUFNING AF GRÖNSAKER.

Ehuru detta sätt att stufva grönsaker ej gillas af finsmakare, användes
det dock allmänt i vanlig hvardagsmatlagning. Beredningen af såsen
eller stufningen, som den vanligen kallas, är ungefär enahanda till de
olika inläggen. 2 à 2½ matskedar =Zeniths margarin= och 4 à 5 matskedar
mjöl sammanfräsas i en kastrull och spädas litet i sänder med 6 à 8 dl.
varm mjölk, beroende på hur tjock man vill ha såsen. Denna vispas väl,
tills den är slät och utan klimpar, hvarefter den afsmakas med salt,
hvitpeppar, socker och muskotnöt. Vid tillagning af sparris och blomkål
tages gärna i stället för mjölk hälften grönsaksspad och hälften grädde.
Vid stufning af svamp spädes ej med mjölk utan med buljong och grädde.
Ett par vispade äggulor irörda till sist, förbättra smaken på såsen, men
mjölmängden minskas i så fall. Sedan gulorna ivispats, får stufningen ej
koka. Allra sist iröres ½ matsked kall =Zeniths margarin= och därefter
de kokta grönsaker, som äro afsedda för stufningen. På detta sätt kan
man tillaga: sparris, blomkål, kålrabbi, skärbönor (företrädesvis
saltade), palsternackor, röda och hvita morötter, jordärtskockor, socker-
och svartrötter, mangoldstjälkar samt hvitkål. Förutom till grönsaker
användes denna stufning äfven till hummer, kräftstjärtar, kokt fisk samt
maccaroni.



EFTERRÄTTER.


VARMA MJÖLPUDDINGAR.

½ liter gräddmjölk, 80 gr. hvetemjöl, 40 gr. =Zeniths margarin= och 50
gr. socker sammanvispas kallt och kokas upp under flitig vispning, så
att inga klimpar bildas. Då denna smet kallnat, iröras 4 äggulor och
sist 4 till skum slagna hvitor. Smeten hälles genast i en form glaserad
med brynt socker och gräddas i vattenbad i 1 à 1¼ timme. Uppstjälpes
försiktigt och serveras varm med vaniljsås eller vispad grädde. Ifall
man har en hålform att grädda puddingen i, bör stor omsorg ägnas åt
glaseringen. Då puddingen är uppstjälpt, fylles hålet i densamma med
hårdvispadt gräddskum. Ofvanstående pudding brukar kallas sufflépudding
och är så att säga grundformen för de flesta varma puddingar med mjöl,
hvilka sedan få namn efter olika smaksättning.


MANDELPUDDING.

Lika med föregående med tillägg af 1 dl. skållad finrifven sötmandel och
4 stycken bittermandlar.


ITALIENSK PUDDING.

Som ofvan. Mandeln ersättes af 1 dl. rensade, förvällda korinter och 10
stötta kardemummor. Korinterna rullas i torrt hvetemjöl, innan de läggas
i smeten, så sjunka de ej till bottnen, hvilket annars lätt händer.


CITRONPUDDING.

I smeten blandas rifna skalet af ½ citron.


CHOKLADPUDDING.

50 gr. rifven sockrad choklad iblandas eller ock 25 gr. kakaopulver och
25 gr. vaniljsocker.


ANANASPUDDING.

200 gr. ananas, skuren i små tärningar, tillsättes jämte ett ägg extra.


VANILJPUDDING.

¼ vaniljstång kokas med smeten och upptages, då denna skall hällas i
formen. (Vaniljbiten sköljes, aftorkas och kan användas ännu en gång.)
Alla dessa puddingar serveras varma med vispad grädde eller vaniljsås.


MÄRGPUDDING.

½ liter stötta skorpor och ¾ liter oskummad mjölk blandas, och brödet
får svälla en stund. Under tiden finhackas 150 gr. oxmärg; 150 gr.
sultanrussin sköljas i ljumt vatten och torkas i en handduk, likaså 150
gr. korinter. Brödet arbetas med en träslef, tills det blir mjukt och
smidigt; märg, russin och korinter iblandas tillika med rifna skalet
af en citron och 5 äggulor. Sist iröras 5 till skum slagna ägghvitor.
Smeten hälles i en med brynt socker glaserad form och gräddas i vattenbad
i ganska varm ugn. Tål 1 à 1¼ timme. Uppstjälpes, då den svalnat helt
lite och serveras med skumsås eller vispad grädde. Ifall man vill
servera puddingen i formen, behöfver denna ej glaseras, endast smörjas
med =Zeniths margarin= och beströs med skorpmjöl. I smeten blandas då 3
matskedar socker.


VARM ÄPPLEPUDDING.

10 stora äpplen skalas, urkärnas med äppelpipa och skäras i tunna
skifvor, hvilka läggas i en djup karott, hvarfvis med strösocker och få
ligga så i 3 timmar. Under tiden röres 150 gr. =Zeniths margarin=, tills
det blir mjukt och pösigt, 150 gr. socker iblandas jämte 50 gr. skalad,
rifven sötmandel, 2 dl. finsiktadt skorpmjöl, rifna skalet af ½ citron
och 5 vispade ägg. En puddingform smörjes med =Zeniths margarin= och däri
nedlägges hvarfvis smet och äppelskifvor; underst och öfverst bör vara
smet. Puddingen gräddas i vattenbad i varm ugn och serveras varm med
vaniljsås.


ÄPPLEKAKA. I.

½ liter sött äppelmos blandas med ⅓ liter stötta skorpor, 100 gr. smält
=Zeniths margarin=, 4 äggulor och 4 vispade ägghvitor. Smeten hälles i en
låg, vid form, smord med =Zeniths margarin= och beströdd med skorpor samt
gräddas i varm ugn. Serveras ljum med vispad grädde.


ÄPPLEKAKA. II.

⅓ liter sockradt äppelmos, 5 äggulor, ⅓ liter söt grädde, 1½ dl. smält
=Zeniths margarin=, 100 gr. skorpmjöl och rifna skalet af en citron
blandas väl. Sist iröras de till hårdt skum slagna hvitorna. En form
smörjes med =Zeniths margarin= och beströs med skorpmjöl; smeten hälles i
och kakan gräddas i 45 min. i varm ugn. Serveras ljum med vaniljsås eller
vispad grädde.


MANNAGRYNSPUDDING.

1 liter mjölk kokas upp; häri vispas knappt 1 dl. mannagryn, och detta
får koka 20 min., hvarefter gröten hälles upp att svalna. Därpå iröres
rifna skalet af ½ citron, ½ dl. socker, ½ tésked salt, 2 dl söt grädde
och 4 vispade ägg. Smeten hälles i en smord puddingform, gräddas i
vattenbad i varm ugn och tål 40 à 45 min. Ätes med saftsås eller sylt.
Grädden kan uteslutas, och då tagas endast 2 ägg till puddingen. I
stället för citron kan den smaksättas med mandel eller vanilj.


PUDDING AF BRÖD OCH FIKON.

200 gr. fikon tvättas väl i ljumt vatten och läggas sedan att svälla i
en skål ljumt vatten, som ställes på varm plats i några timmar. Därefter
skäras fikonen i tunna skifvor. En puddingform smörjes med =Zeniths
margarin= och beströs med skorpmjöl. I bottnen lägges ett hvarf tunna
hvetebrödsskifvor, doppade i grädde; därpå ett hvarf fikon, hvarpå strös
skalad, rifven mandel och däröfver ett hvarf jordgubbs- eller annat
sylt; så åter bröd o. s. v. tills formen blir full. Öfverst bör vara
bröd. Därpå sammanvispas 4 ägg, 1 matsked socker och ⅓ liter grädde och
denna smet hälles öfver puddingen, innan den sättes i ugnen. Gräddas i
vattenbad i ¾ à 1 timme och serveras något afsvalnad med vispad grädde.


MAKARONPUDDING.

Härtill kan man använda öfverblifna, stufvade makaroner, om man blott
ej kryddat dem med muskot. ⅔ liter dylik kall stufning blandas med 4
äggulor, 4 matskedar socker och 4 vispade ägghvitor samt smaksättes med
vanilj eller citron, hälles i smord, brödbeströdd form och gräddas i
vattenbad i varm ugn. Serveras varm med saftsås el. sylt.


POTATISTÅRTA.

150 gr. rifven kokt potatis, 150 gr. hvetemjöl och 150 gr. =Zeniths
margarin= arbetas samman till en smidig deg. Denna kaflas ut till 3 mm.
tjocklek, hvarefter bottnar utskäras efter mått af en stor flat tallrik.
Dessa bottnar gräddas i bra varm ugn. Sedan de kallnat hopläggas de med
sylt eller marmelad emellan. Hela tårtan öfvertäckes med gräddskum.


MANDELKAKA.

100 gr. =Zeniths margarin= röres och blandas med 150 gr. socker och 150
gr. kokt, rifven potatis. I en särskild skål röras 3 äggulor samman
med 150 gr. socker i 20 minuter och blandas sedan i smeten jämte 150
gr. skalad och rifven sötmandel (däribland 5 bittra). Sist ivispas 3
till skum slagna ägghvitor. Smeten hälles i en form smord med =Zeniths
margarin= och beströdd med skorpmjöl, och kakan gräddas i måttligt varm
ugn. 10 minuter efter det kakan tagits ur ugnen, stjälpes den upp,
garneras med syltade bär och gräddskum samt serveras med gräddskum i
särskild skål.


JÄSTPULVERKAKA.

2 ägg och 3 dl. florsocker röras tillsammans i 20 min. En rågad matsked
=Zeniths margarin= röres, tills det hvitnar och blandas till äggsmeten
jämte 1½ dl. mjölk. Sist iröres 4½ dl. hvetemjöl siktadt samman med 4
téskedar bakpulver. En låg, vid form smörjes med =Zeniths margarin= och
beströs med skorpmjöl, smeten hälles i och kakan gräddas i bra varm ugn.
Då den kallnat, öfverdrages den med gräddskum och garneras med inkokta
päron eller annan frukt.


BILLIG TÅRTA.

4 äggulor och 300 gr. strösocker röras tillsammans i 30 min. 3½ dl. smält
=Zeniths margarin= röres, tills det hvitnar samt blandas till äggulorna
på samma gång som 200 gr. hvetemjöl och 100 gr. skalad, rifven sötmandel
(2 bittra) röres i smeten. Sist iblandas 4 till skum slagna ägghvitor.
Smeten hälles i en smord, brödbeströdd form och gräddas i ganska varm
ugn. Då tårtan svalnat något, stjälpes den ur, och klyfves, då den
kallnat, i 2 eller 3 bottnar, hvilka hopläggas med sylt, marmelad eller
vaniljkräm emellan, hvarefter tårtan öfverdrages med gräddskum.


KRANSTÅRTA.

2 ägg och 160 gr. florsocker röras tillsammans i 30 min. Därefter iröres
50 gr. skalad, rifven mandel (4 bittra), 50 gr. smält =Zeniths margarin=,
1½ dl. tjock grädde och sist 175 gr. torrt hvetemjöl siktadt samman med 2
téskedar bakpulver. En refflad hålform smörjes väl med =Zeniths margarin=
och beströs med fint skorpmjöl; smeten ihälles och gräddas i måttligt
varm ugn 30 à 40 min. Serveras nygräddad med fruktkompott och vaniljsås.
Kan äfven ätas till kaffe eller té.


PÖSMUNKAR.

⅓ liter vatten och 110 gr. =Zeniths margarin= kokas upp; 220 gr.
hvetemjöl arbetas uti, medan kastrullen står öfver elden. Degen måste
vara mycket smidig och fullständigt släppa kastrullen. Då den kallnat,
iröras 5 ägg, ett i sänder, och sist 3 hvitor. Flottyr upphettas i en
järngryta och då en lätt, blå rök uppstiger från densamma, nedläggas med
en matsked små klimpar af smeten; dock endast få åt gången, ty de svälla
upp och blifva ganska stora. Då de äro bruna på undre sidan, vändas
de, och då de synas färdigkokta, uppläggas munkarna på en sikt beklädd
med sugpapper och hållas varma. En servet lägges sedan under dem på
anrättningsfatet, de öfversiktas med socker och serveras med sylt.


STEKT HVETEBRÖD MED MARMELAD.

Tunna hvetebrödskifvor bestrykas med någon god marmelad (plommon, äpplen
eller dylikt) samt hopläggas 2 och 2. Därpå doppas skifvorna i äggsmet,
(till hvarje ägg 1 dl. mjölk) och vändas däri ett par gånger, tills de
bli mjuka. =Zeniths margarin= brynes i en stekpanna, och skifvorna stekas
gulbruna däri. Serveras med strösocker och vaniljsås.


ÄPPLEMUNKAR.

5 stora, välformade äpplen skalas och befrias från kärnhusen samt skäras
i 5 mm. tjocka skifvor. I en skål sammanvispas 140 gram torrt hvetemjöl,
2 äggulor, 1⅓ liter tjock, söt grädde, 30 gr. skiradt =Zeniths margarin=
och 20 gr. socker. Denna smet får svälla i 2 timmar, hvarefter iröras
2 till skum slagna ägghvitor. ½ kg. flottyr upphettas i en järngryta;
äppleskifvorna doppas i smeten, som bör fullständigt täcka dem, och
nedläggas sedan i flottyren att koka, tills de bli gulbruna på undre
sidan, då de vändas. Därefter läggas de upp på sugpapper att afrinna och
flyttas sedan på ett varmt fat. Öfversockras på båda sidor och serveras
till kaffe eller té eller ock som efterrätt.


STRUTAR.

3 ägg vägas och sammanvispas med lika vikt socker, halfva vikten
hvetemjöl, 1 matsked skiradt, klart =Zeniths margarin= och rifna skalet
af ½ citron. En väl rengjord bakplåt smörjes med hvitt vax. Med en
matsked läggas små klickar af smeten på plåten och bredas ut mycket tunt,
så att de bli vida som ett större téfat, hvarefter de gräddas gulbruna
i ganska varm ugn. De tagas af plåten så varma som möjligt och viras i
strutform omkring en stor morot eller en för ändamålet svarfvad träpinne.
Fyllas med gräddskum och hallonsylt, då de kallnat och serveras som
efterrätt. Man kan tillaga ganska stor sats strutar på en gång, ty de
hålla sig goda rätt länge, om de förvaras på varm, torr plats i tätt
slutna bleckburkar.


KRABBELURE.

1½ kaffekopp hvetemjöl, 1 kaffekopp strösocker, 1 vispadt ägg, 1 matsked
smält =Zeniths margarin= och ½ kaffekopp grädde sammanröras jämte rifna
skalet af ¼ citron. Sist iblandas 1 tésked bakpulver siktadt samman med ½
kaffekopp hvetemjöl. Af smeten formas med två dessertskedar små bullar,
hvilka kokas i het flottyr, läggas på sugpapper att afrinna, öfversiktas
med socker och serveras varma till kaffe eller té eller ock som efterrätt
med sylt till.


ÄPPLESOUFFLÉ.

1 kg. syrliga äpplen stekas och passeras genom durchslag, medan de äro
varma. 6 äggulor och 175 gr. socker röras tillsammans ½ timme och blandas
därefter med äpplemoset. 6 ägghvitor slås till hårdt skum och blandas
varsamt till det öfriga. En porslinsform smörjes med =Zeniths margarin=,
smeten hälles i, öfversiktas med florsocker och gräddas i ganska varm ugn
25 à 30 min. Serveras så fort den är gräddad, med vispad grädde till.


KATRINPLOMMONSOUFFLÉ.

200 gr. katrinplommon sköljas i ljumt vatten, kokas mjuka i imkokare,
urkärnas och hackas mycket fint samt blandas med 120 gr. strösocker och
50 gr. skållad, rifven sötmandel. 4 ägghvitor vispas till hårdt skum och
blandas med plommonmoset, hvarefter smeten hälles i en porslinsform,
smord med =Zeniths margarin=, öfversockras och gräddas i mycket varm ugn
10 à 12 min. Serveras med vispad grädde.


RABARBERSOUFFLÉ.

250 gr. rabarber skalas och skäras i mycket små tärningar. Dessa läggas i
en emaljerad gryta jämte 75 gr. strösocker och få under ständig omrörning
koka till ett tämligen tjockt mos, hvilket sedan ställes att svalna. 3
äggulor röras tillsamman med 75 gr. florsocker i 20 min., rabarbermoset
ilägges och sist 3 till skum vispade ägghvitor, på samma gång som 1
matsked potatismjöl siktas uti. Smeten hälles i en med =Zeniths margarin=
smord porslinsform och soufflén gräddas i god ugnsvärme omkring ½ timme.
Serveras alldeles nygräddad med vaniljsås.


RULLBAKELSER.

2 hela ägg och 2 gulor röras samman med 100 gr. florsocker i 20 min.
Därpå iröres rifna skalet af ½ citron och 70 gr. siktadt hvetemjöl. 2
ägghvitor vispas till skum och nedröras sist. På en plåt med låga kanter
utbredes ett stort hvitt pappersark, smordt med =Zeniths margarin=
och öfversiktadt med litet hvetemjöl. En kant vikes upp rundt omkring
arket. Smeten bredes ut därpå omkring ½ cm. tjockt och insättes i varm
ugn att gräddas gulbrun. Under tiden utbredes på bordet ett annat hvitt
pappersark, hvilket öfversiktas med strösocker. Härpå omstjälpes den
gräddade kakan, öfverstrykes hastigt med uppvärmdt gelé eller tunt sylt
samt hoprullas, medan den ännu är varm. Då rullen kallnat, skäres den
snedt öfver i 1 cm. tjocka skifvor.


SMÅ KRUSBÄRSTÅRTOR.

Mördeg beredes af 250 gr. hvetemjöl, 150 gr. =Zeniths margarin=, 75 gr.
socker och 3 äggulor. Är mjölet af sämre beskaffenhet, går nog åt 300
gr. Degen arbetas, tills den blir sammanhängande och smidig samt kaflas
ut så tunt som möjligt. Med en tékopp urtagas sedan runda kakor, hvilka
gräddas i måttligt varm ugn. På halfva antalet af dessa kakor bredes
ett tjockt hvarf sockradt, tämligen stadigt krusbärsmos af omogna bär;
de öfriga kakorna läggas på som lock och garneras med vispad grädde,
smaksatt med socker och några droppar orangeblomvatten. Kakorna hopläggas
ej, förrän strax innan de skola serveras.


VATTENBAKELSER.

Samma smet som till pösmunkar, men minskad med en à två ägghvitor, ifall
smeten är mycket lös. En plåt smörjes väl, och med en matsked läggas
därpå små klickar af smeten. Bakelserna gräddas i ganska varm ugn, och
luckan får ej öppnas förrän plåten stått inne i 10 min. Är man rädd
för stark undervärme, så användas dubbla plåtar. Då bakelserna skola
serveras, afskär man på dem små lock och fyller dem med vispad grädde.
Locken läggas på och socker strös öfver. Vill man göra dem riktigt fina,
öfverstrykas de med chokladglasyr beredd på följande sätt: i ½ dl. vatten
löses 100 gr. socker; i ½ dl. vatten smältes 100 gr. choklad. Dessa
satser blandas i en liten kastrull och uppvärmas, hvarefter blandningen
strykes öfver bakelserna och får torka.


BAKPULVER.

Dylikt pulver kan hvarje husmor lätt bereda själf för mycket billigt
pris. 100 gr. rismjöl, 100 gr. sodabikarbonat och 100 gr. cremortartari
siktas tillsammans och förvaras på torr plats i en glasburk med
glaspropp. Pulvret håller sig hur länge som helst och är fullt lika bra,
som det man köper så dyrt i små bleckburkar.



SYLT, SAFT, INLÄGGNINGAR M. M.


LINGONSYLT MED VANILJ.

Lingonen rensas, sköljas och läggas i en syltkittel. Till hvarje liter
bär tages 3 hg. socker, som ilägges på samma gång som bären tillika med
en bit klyfd vaniljböna. (En stång vanilj ger god smak åt 20 liter bär.)
Lingonen böra sedan koka, tills de se klara ut, då de upphällas i värmda
krukor, som öfverbindas, då syltet kallnat.


SVART VINBÄRSSYLT.

1 kg. socker och 1 dl. vatten kokas i syltkittel och skummas väl. Då
sockerlagen synes klar, iläggas 1 kg. rensade svarta vinbär och få koka i
20 minuter under ständig skumning. Syltet hälles i glasburkar, som förut
blifvit sköljda med konjak och därefter väl uppvärmda. Ett vaxadt papper
doppadt i konjak lägges öfver syltet, hvarefter burkarna öfverbindas med
pergamentpapper.


KRUSBÄRSSYLT.

Stora, röda, tunnskaliga, ej fullt mogna krusbär rensas och aftorkas väl
samt vägas. Kokas sedan till mos, hvarefter halfva vikten socker ilägges.
Härmed få nu bären koka i 2 timmar, hvarefter syltet upphälles i burkar.
Användes som fyllning i tårtor eller som mellanlägg i syltpannkaka.


ÄPPELGELÉ.

Vackra, syrliga äpplen skäras i 4 delar och sättas öfver elden i en
syltkittel. Till 10 kg. äpplen tages ½ liter vatten. Då äpplena äro
fullkomligt sönderkokta, upphällas de i en s. k. saftpåse eller i en grof
handduk för att själfrinna. Den afrunna saften väges och hälles ånyo i
syltkitteln; lika vikt socker ilägges, och saften får nu under flitig
skumning koka, tills den håller geléprofvet. Några droppar saft hällas på
en tallrik; stelna de, då de kallnat, så är geléet färdigt att upphällas
i små burkar, som sedan öfverbindas på vanligt sätt.


RÖD VINBÄRSSAFT.

8 liter rensade röda vinbär sättas öfver elden med 2 liter vatten, och
få koka upp. Silas genom en handduk, hvarefter saften får stå till nästa
dag, då det klara afhälles i en syltkittel. Till hvarje liter saft tages
½ kg. socker. Socker och saft kokas tillsamman i 15 minuter och skummas
väl under tiden. Saften fylles sedan på varma, torra flaskor, som genast
korkas och hartsas.


SAFT AF SVARTA VINBÄR.

3 kg. bär rensas och sättas öfver elden med 3 liter vatten samt kokas,
tills alla bären äro sönderkokta. Upphällas sedan i silduk att afrinna.
Saften mätes och blandas med 375 gr. socker till hvarje liter saft. Kokas
och skummas väl i 15 minuter. Hälles på varma, torra flaskor, som strax
korkas och hartsas.


HALLONSAFT.

6 liter hallon läggas i en kruka och öfvergjutas med 2 liter kokande
vatten. Krukan öfverbindes och får stå till följande dag, då saften
afhälles och kokas upp samt slås ånyo öfver bären. Så förfares äfven
tredje dagen. Fjärde dagen hälles alltsammans i en silduk för att
själfrinna, hvarefter saften kokas med 650 gr. socker till hvarje liter
saft. Skummas väl under kokningen, som fortgår, så länge skum visar sig.
Buteljeras och förvaras på vanligt sätt.


KRUSBÄRSSAFT.

10 liter halfmogna röda krusbär rensas och hällas i en stenkruka jämte
½ liter vatten. En tallrik ställes öfver krukan och fastsmetas kring
kanterna med grof rågmjölsdeg, hvarefter en handduk bindes öfver. Krukan
ställes nu i en gryta med vatten, som långsamt bringas i kokning och
sedan får oafbrutet småkoka i åtta timmar. Då vattnet kallnat, upptages
krukan, saften afhälles försiktigt, silas och väges samt slås i en
syltkittel, hvarefter halfva vikten socker ilägges. Saften får nu koka i
30 minuter och skummas väl under tiden. Buteljeras och förvaras som annan
saft. Bären kunna sedan användas till kräm, soppa och tarfligt sylt.


FLÄDERBÄRSSAFT.

Fläderbär rensas och läggas i en emaljerad syltgryta, som ställes öfver
svag eld, så att bären mycket långsamt få koka upp. Hällas därefter i en
silduk för att själfrinna. Saften mätes och kokas ¼ timme med 125 gr.
socker till hvarje liter saft. Skummas väl under kokningen. Saften hälles
varm på flaskorna, som strax korkas och hartsas.


ÄPPELSAFT.

5 kg. syrliga äpplen aftorkas, skäras i skifvor och sättas öfver elden
med 5 liter vatten samt få koka i 30 min., hvarefter massan upphälles i
en silduk. Följande dag sättes saften öfver elden med 250 gr. socker
till hvarje liter saft, kokas i 10 minuter och skummas väl, hvarefter den
upphälles i porslinskrukor för att svalna. Fylles sedan på torra flaskor,
som korkas och hartsas.


ATT LÄGGA IN KRUSBÄR PÅ BUTELJER.

Omogna, knappt fullväxta krusbär rensas och aftorkas väl samt stoppas i
rena, torra buteljer. Dessa korkas, korkarna fastbindas med ståltråd, och
buteljerna ställas i en stor kittel. Under och emellan buteljerna lägges
mycket hö, hvarefter kitteln fylles med vatten, som bringas i kokning.
Denna fortfar, tills buteljerna se ut att vara endast till hälften
fyllda. Böra stå kvar i vattnet, tills de äro fullkomligt kalla.


FÖRVARING AF RABARBER.

Rabarberstjälkarna skalas och sönderskäras i mycket små tärningar. Dessa
stoppas i buteljer, hvilka sedan fyllas med vatten samt korkas och
hartsas. Då rabarberna skola användas, bör vattnet, hvari de förvarats,
tagas med.


INKOKNING AF BLÅBÄR.

Till 4 kg. bär tages 1½ kg. socker. Detta kokas med 1 dl. vatten till en
tjock, klar lag, hvarefter bären iläggas och få koka i 15 minuter. Ösas
varma på rena, torra buteljer, som genast korkas och hartsas. Inkokta på
detta sätt hålla bären sig goda mycket länge. Användas till soppa och
kräm.


MOROTS-MARMELAD.

Röda eller gula morötter skrapas, sköljas och skäras i tunna strimlor.
Till 750 gr. morötter tages ½ kg. socker. Detta kokas med litet vatten
och saft af 4 citroner till tjock lag, som skummas väl, hvarefter
morötterna iläggas jämte skalen af 4 citroner, skurna i långa, mycket
fina strimlor. Kokas i 1½ timme och röres flitigt under tiden. Marmeladen
hälles i glasburkar, som öfverbindas, då den kallnat. Bredes på rostade
hvetebrödskifvor och serveras till té. Kan godt ersätta apelsinmarmelad.


SMÅ ÄTTIKSGURKOR.

Mycket små, gröna gurkor läggas ett dygn i svag saltlake och sköljas
sedan flera gånger i kallt vatten, läggas i en porslinskruka och
öfvergjutas med varm men ej kokhet ättika. Krukan öfverbindes och ställes
i en källare. Efter 8 dagar afhälles ättikan och kokas med kryddnejlikor,
hvitlöksklyftor, timjan, estragon och hel hvitpeppar; silas och får
svalna något, hvarefter den ånyo hälles öfver gurkorna. Krukan täckes med
ett lock och öfverbindes, först när ättikan blifvit fullkomligt kall.


SALTGURKOR.

60 stora, vackra gurkor läggas i friskt vatten under 12 timmar, hvarefter
de uppläggas på mångdubbelt linne för att afrinna. Därpå omlindas hvarje
gurka med vindrufsblad, om sådana kunna anskaffas, i annat fall med
svarta vinbärsblad. I en träspann eller stor stenkruka nedläggas sedan
gurkorna hvarfvis med dillkronor, körsbärsblad, hvitpeppar, 200 gr. och
50 gr. spansk peppar. Sedan blandas kokt, kallt vatten, ättika och salt
(1 liter vatten, 1 dl. ättika och 1 hg. salt) och slås öfver gurkorna,
hvarefter tyngd pålägges. Så mycket lake bör blandas, att den står minst
5 centimeter öfver gurkorna. Under den tid jäsningen pågår, skummas laken
väl hvarje dag.


KRIKONSALLAD.

2 kg. mogna krikon läggas i en porslinskruka. En lag kokas af 2 dl.
ättika, 800 gr. socker, 1 tésked kryddnejlikor och ett par bitar kanel
samt hälles het öfver krikonen. Krukan öfvertäckes och får stå till andra
dagen, då lagen afhälles, uppkokas och slås ånyo öfver bären. Så förfares
äfven tredje dagen och den fjärde, men sista gången iläggas krikonen och
få ett uppkok, hvarefter alltsamman hälles tillbaka i krukan, som genast
öfverbindes.


STEKSALLAD AF RABARBER.

Rabarberstjälkar skalas och skäras i tumslånga bitar, sköljas och
inklappas i en handduk. 2 skedblad vinättika, 2 skedblad vatten och 2
skedblad socker hopkokas, rabarberbitarna iläggas och få ett hastigt
uppkok. Salladen serveras kall till surstek, fågelstek o. d.


TORKADE SPRITÄRTER.

I en oförtent, blankskurad syltkittel läggas 3 liter ärter och 1 rågad
matsked hvitt pudersocker. Kitteln sättes öfver elden och får stå
kvar, tills ärterna bli heta och se fuktiga ut. Under hela tiden röres
flitigt, så att de ej bränna vid bottnen. Ärterna utbredas sedan tunt på
porslinstallrikar och insättas i sval ugn för att torka. Förvaras sedan i
tunna tygpåsar.


TORKADE ÄRTSKIDOR.

Späda ärtskidor snoppas och uppträdas på trådar samt nedläggas i en
kastrull med kokande vatten, hvari man lagt en bit soda af en ärtas
storlek. Då ärtskidorna fått ett uppkok, tagas de ur kastrullen och
upphängas att torka på mörkt, luftigt ställe.


FALSK KAPRIS.

I stället för den inlagda kapris, som säljes i speceriaffärer och är
jämförelsevis dyr, kan användas följande. Tidigt på våren insamlas
förråd af mycket späda blomknoppar från maskrosen, kabbalöken och
korskålen. Knopparna böra ligga i svag saltlake ett dygn och läggas sedan
i god ättika på små buteljer, som korkas, hartsas och förvaras i källare.
Äro färdiga efter ett par månader att användas som tillsats i åtskilliga
kött- och fisksåser, sallad m. m.


FÖRVARING AF ÄGG.

1 liter vattenglas (köpes på apotek) blandas med 10 liter kallt vatten
och hälles i en stor stenkruka eller ett väl rengjort träkärl. Häri
nedläggas nu _fullkomligt färska_ ägg, så många, som rymmas i vätskan,
som dock till sist bör nå 1 cm. öfver äggen. Har man själf höns, kan man
för hvarje dag lägga ned de nyvärpta äggen, så är man fullt säker på
deras hållbarhet. De böra i alla händelser ej vara öfver 2 dagar gamla.
Då kärlet är fullt pålägges ett lock. Äggen böra hela tiden förvaras i
källare. Jag har på detta sätt förvarat ägg fullt friska från mars månad
ena året till början af juni det därpå följande. Skola äggen löskokas,
bör man först med en fin nål sticka några små hål i skalet, eljest vilja
de lätt spricka sönder.


FÖRVARING AF ZENITHS MARGARIN.

Ifall man på en gång köper in ett större parti =Zeniths margarin=, som är
packadt i trä eller bleckkärl, bör man genast upptaga detsamma och packa
det mycket hårdt i mindre porslins- eller stenkrukor. Öfverst i hvarje
kruka lägges en ren linnelapp, doppad först i kokande och sedan i kallt
vatten samt väl urvriden. På denna lägges ett lager fint salt; lappen
vikes in kring kanten, och krukorna öfverbindas med s. k. smörpapper och
ställas i källare. I mångas tycke blir margarinet _bättre_ efter 2 à 3
veckors förvaring på detta sätt och håller sig sedan oförändrat 10 à 12
veckor.


TORKNING AF GRÖNA KRYDDOR.

Dill, persilja och körfvel torkas för vinterbehof på följande sätt.
Hvarje sort hopknippas för sig i små bundtar, som ombindas med trådar.
Vatten uppkokas med litet salt uti (omkring 2 téskedar på 1 liter) och
häri doppas knippena ½ minut. Därpå läggas de på en sikt att afrinna och
upphängas sedan nära spisen att bli fullkomligt torra. Därefter stötas
de i en mortel, siktas och hällas på flaskor, som korkas och förses med
etiketter. Kryddorna behålla på detta sätt sin gröna färg och ge god smak
åt såväl sås som soppa.



NÅGRA ORD OM ZENITHS MARGARIN.


Att framställa ett fabrikat, som närmar sig natursmöret så mycket
som möjligt, har ständigt varit den grundläggande principen i
Margarin-Aktiebolaget Zeniths verksamhet, något som dess oerhört stigande
omsättning nogsamt bevisar.

Margarinets godhet beror såväl på råvarornas beskaffenhet som
tillverkningssättet, hvilket våra ärade konsumenter torde inse. Genom
direkta förbindelser med världsmarknadens förnämsta hus samt ett noggrant
urval af råvaror och genom att vid beredningen iakttaga den yttersta
snygghet och renlighet torde vår fabrik t. o. m. kunna ställas såsom
mönster för de flesta mejerier, hvilket ock vårt fabrikats utmärkta
beskaffenhet tillfyllest bevisar. Statens kontrollant har att öfvervaka
såväl råvarorna som fabrikationen.

Den fördom mot allt margarin, som förspordes för några år tillbaka torde
numera betydligt reducerats sedan den stora allmänheten fått noggrannare
kännedom om de beståndsdelar, hvilka förefinnas i margarinet. Vid
framställandet af vårt _animaliska_ margarin användes i första hand
oxfett, sedan därur afskiljts de fastare fettsorterna såsom t. ex.
stearin, hvilka afsättas till stearin- och tvålfabriker. Återstår alltså
endast rena fettstoffer, som jämte grädde, mjölk, mejerismör etc. utgöra
de grundläggande beståndsdelarna i det animaliska margarinet.

Vårt högsta animaliska märke betecknas:

    EXTRA MÄRKET ZENITH

och stämplas med ett rödt, på sned placeradt band öfver lådans lock,
botten och sidor från nedra vänstra till öfra högra hörnet med orden
»Extra Märke», hvilket torde observeras, enär efterapningar kunna
förekomma.

»Extra Märket Zenith» bör därför alltid begäras vid köp af hushållssmör.

För konditorier och bagerier rekommenderas märkena “_Glob_“, “_Stella_“
och “_Viola_“. Utlåtanden från framstående bageriidkare intyga äfvenledes
dessa märkens lämplighet för bageriändamål.

Som allting i vår värld lyder under utvecklingens lag så har ock vår
industri under de senaste tre åren genomgått olika stadier, som för
Zeniths vidkommande kulminerat i vårt numera riksbekanta märke

    ZENITHS VÄXTMARGARIN.

Tillverkadt af utsöktaste växtämnen verkar dess vegetabiliska ursprung
särdeles tilltalande, hvarför tusentals familjer, som förut ej kunnat
förmås använda margarin, numera infört växtmargarin i sina hushåll.
Som bordsmör är Zeniths Växtmargarin oförlikneligt och tillfredställer
de högsta anspråk i fråga om smak, hållbarhet och konsistens.
Tillhandahålles i hvarje välsorterad speceri- och matvaruaffär, såväl i
lös vikt som i kartonger om ½ kg.

Genom utbyte af mejerismör mot växtmargarin kan ett hushåll inbespara
minst 50 % motsvarande en summa af minst 200 kr. pr år för ett vanligt
hushåll — beaktansvärdt, i all synnerhet som _Zeniths Växtmargarin_
tillfullo ersätter natursmöret.

Vid inköp och förvaring af Zeniths margarin bör följande iakttagas:

Begär alltid färsk vara.

Köp ej hem för mycket åt gången.

Inköpt margarin bör helst ompackas i sten- eller porslinskärl med lock.

Placera det ej i närheten af starkt luktande ämnen.

Förvaringsrummet bör vara luftigt och svalt.

       *       *       *       *       *

Margarin-Aktiebolaget Zenith etablerades 1899.

De kvantiteter råvaror, som pr år användas vid vår fabrikation, uppgå
till följande siffror:

    Mjölk och grädde       c:a 2,898,400 kg.
    Natursmör               »    100,000  »
    Importerade råvaror     »  7,550,000  »

       *       *       *       *       *

ZENITHS PACKNING.

[Illustration: ZENITHS VÄXT-MARGARIN i ½ kg. kartongpackning.]

[Illustration: Lådor om 15, 10 och 5 kg.]

       *       *       *       *       *

ZENITHS PACKNING.

[Illustration: Kärl om 50, 25 och 16 kg.]





*** End of this LibraryBlog Digital Book "Zeniths Kokbok - En samling recept för användning av Zeniths margarin" ***

Copyright 2023 LibraryBlog. All rights reserved.